Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
något mera. På sådant sätt skulle orden
någorlunda svara mot verkli gluten.
NIONDE KAPITLET.
FREDEN I HAMBURG 1762.
Att Sverge efter Elisabets död ej mer kunde
vänta någon genom krigets fortsättande vunnen
förde), och att landets iängtan efter fred oupphörligen
ökades, detta hafva vi redan berättat. Serskildt och
beständigt hade hof- och Mösspartierna talat för fred
och gjorde det också nu, isynnerhet genom
Löwen-hielm 1). Sjelfva de år i757 mycket krigslystna Hattarna
hade, också de, slutligen tröttnat, och började längta
efter fred och det redan före Elisabets död; nu och
efter densamma uttalade många bland dem sådana
tänkesätt både Öppet och högljudt. Fersen sade: jag
skulle visserligen luddst se, att Sverge qvarstannade
vid sina bundsförvandters sida och således fortsatte
kriget: men till följe af fattigdom och inre oenighet
äro vi alltför vanmägtiga. Jag röstar fördenskull
för fred, såsom enda medlet att rädda oss från
undergång. Den nya regenten i Ryssland, kejsar
Peter den tredje, gaf ock Sverge samma råd. och
Panin, hans sändebud i Stockholm, fick numera
der-städes lika stort inflytande, som fransmannen
Havrin-court tillförene halt. De förra bundsförvandterna
Frankrike och Österrike knotade väl, men gåfvo snari
med sig. Nöden hade ingen lag, och ständerna
be-slöto ingå enskild fred.
För dess erhållande vände man sig till Lovisa
Ulrika med anhållan, att hon måtte för sådant
ändamål inleda underhandlingar med sin konungslige broder.
1 ) D a a ska miu. bref. 12 Febr. 1762.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
