Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
summa ât Schützercrantz, für det »han varit
tillstädes» vid nämnde förrättning. Für dessa
koppympningar utbetalade ständerna således tillsammans
49,660 allt d. s. m. i arvode, utom de ordinarie
lüner. som voro åt samma läkare anslagna.
At konungahuset och dess omgifning har
således riksdagen 1769 utom hofvets vanliga anslag
tillerkänt Leckü kungsgård och skänkt i gåfva lör
tillfället omkring 2,600,000 och i fürhüjda årliga anslag
omkring 180,000, allt d. s. m.
Så stora utgifter blefvo icke utan motstånd
beviljade. Som skäl für medgifvandet anfördes, att
skulderna till betydlig del förorsakats genom
förbättring och försküning af kungsgårdarna, t. ex.
uppförandet af Kina och Kanton vid Drottningholm,
samt genom anskafl’ande af biblioteker, museer och
konstsamlingar, och tillika genom underhåll gifna åt
kadetter och fattiga adliga früknar; hvaremot andra
sidan någon gång lät förstå, att Härd, yppighet och
öfverflüd varit förnämsta orsaken; für att ej tala
om den misstanken, att en icke obetydlig del af
dessa skulder härllüto från lån, som blifvit tagna
lör att få medel till undertryckande af ständernas
fri- och rättigheter. De flesta bland dessa
anslagsfrågor hade blifvit uppskjutna till riksdagens sista
tider, och den vigtigaste bland dem alla, nämligen
den om betalande af konungaparets gäld, förekom
ej på riddarhuset iörr än mötets sista dag. Den
hade redan blifvit bifallen af de tre andra stånden
och var således afgjord; men Müssorna på
riddarhuset ansågo sig für grundsatsens skull büra uttala
sitt ogillande. Der uppträdde ock flere bland båda
partiernas utmärktaste förmågor, t. ex. för hofvet
Karl Sparre, fältmarskalkarna Stierneid och
Hamilton, Fredrik Horn och Per Lilliehorn, och mot hofvet
Essen, Frietzcky, Grünhagen, Gyllensvan, Pechlin
och Ridderstolpe. Desse sednare åberopade landets
fattigdom och nüd, hvarvid flere och i synnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
