Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig med häftighet deremot — måste man ock
öfver-gifva förslaget om troppsändning till Finnland och
alla dylika krigsplaner. Under riksmötets sista dagar
blefvo med förvånande brådska en mängd vigtiga
ärenden afgjorda, hvarpå ständerna d. 30 Januari
1770 hemlörlofvades.
FYRATIONDEFÖRSTA KAPITLET.
ANMÄRKNINGAR OM RIKSDAGEN 1769—1770.
Berättadt är, hur omkring 1762 borgareståndet
begynte från Hattarna och adeln öfvergå till
Mössorna samt prest- och bondestånden. Förändringen
gaf en ny karakter åt frihetstidens sista årtionde,
och åt partiernas icke blott sammansättning utan
ock syften och verksamhet. Deras förra tvister
ned-sjönko jemnförelsevis i obetydlighet eller glömska,
men deremot framträdde i jettegestalt striden
mellan ofrälse och frälse, hvilken snart också blef en
strid mellan demokrati å ena sidan och å den andra
aristokrati och monarkism i förening. Företeelsen
var dock endast för tillfället ny. I sig sjelf innebar
den en återgång till frihetstidens ursprungliga anda
och verksamhet. Fr’iet till sistnämnde dubbelstrid,
fröet till svenska samhällets utbildning i
demokratisk rigtning var redan från början af riksfäderna
nedlaggdt i det fria statsskickets grundlagar.
Regeringsformen 1720 uttalade öppet den läran, att
högsta magten låg under riksdagarna hos folkombuden
och mellan riksdagarna hos dessas ombud riksråden,
således egentligen hos folket; detta var en
republikansk hotelse och protest mot monarkismen.
Riks-dags-ordningen 1723 tillerkände åt tre stånd
rättigheten att öfverrösta det fjerde; detta var en demo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
