- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 42. Frihetstidens sista år och Revolutionen 1772 /
13

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

frälse och ofrälse, skulle försoffas och nedsjunka i
slöhet och barbari. Om för öfrigt ofrälsestånden
alltid säge sig tillkallade, när det var fråga om
delaktighet i statens bördor, näml. att fylla dess
tomma kassor och glesnande soldatleder, men
bortvisade, när det var fråga om delaktighet i statens
fördelar, då skulle de snart i förtviflan resa sig
och tillintetgöra alla adelns privilegier, kanske på
samma gång äfven rikets frihet, alldeles som det gick
i Karl den elftes tid, o. s. v. Hvad tankar, hvad
verkan dylika framställningar skulle biand
allmänheten åstadkomma, är lätt att förstå. Från adelns sida
utkom väl ett svar, en så kallad Oväldig
Granskning, men den var allt annat än oväidig. Den kunde
ej åstadkomma någon verklig vederläggning utan
tillgrep ofta oqvädinsord och kallade sina motståndares
satser det menskliga lijertats och snillets missfoster.
passande för det tjockaste barbari; eller nedriga
oanständiga qvickheter, som kunde tjena till
måltids-ro på källrar, till tidsfördrif på kaffehus och till
upplysning för Gröna Gången. Den omtalade ock,
huru rikets förnämsta försvar berodde på adeln,
hvilken var den, som skulle först kläda skott och.
sätta lif och. blod i pant, under det många andra
sutto häcklande och kannstöpande hemma i sina
lugna boningar, o. s. v. Skriften innehöll
visserligen några vigtiga sanningar och varma ord; men
ofvanstående och många andra bittra utfall och
öfver-drifna påståenden försvagade, nästan tillintetgjorde
dess verkan. Frågans stora vigt och allmäniighet
framkallade en mängd andra stridsskrifter1), hvilka

1 ) Enligt en Sr 1771 tryckt förteckning räkuade man då 22
serskilda ströskrifter, 14 uppsatser i då utkommande tidskrifter, 7
tryckta doinstolshandliugar, 5 öfversättuiugar från utländska
uppsatser i ämnet och dessutom många tidningsartiklar. Med de
sedermera år 1772 utgifca torde antalet hatVa stigit mycket högre,
man säger till nära hundrade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/42/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free