Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOLFTE KAPITLET.
RIKSDAGEN 1771 —1772. KONUNGENS
FÖRSONINGS-ANFÖRANDE TILL STÅNDENS TALEMÄN.
Genom sjelfsådd eller utsådd fiendskap hade nu
spänningen stånden emellan gått så långt, att den
tygas om, att det var konung Gustafs intrig för att sätta stånd
mot stånd. Han (Kroger) passerade flere aftnar hos riksrådet
Baron Sinclair, och blef af honom intalt att göra de många
tillläggningarna vid kungaförsäkran, i synnerhet de orden: »att
oaf-brutet regera» för att utdraga tiden med riksdagen, till dess
konungen hunnit så hetsa stånd mot stånd och taga sina mesyrer,
att han ändtligen kunde företaga revolutionen, som ej blifvit
möjlig, om riksdagen kunnat slutas i Maj, eller sist i Juni
månad; men då han (Kroger) nu såg sig bedragen, föll hans mod, och
se’n ville han reconciliera sig med sina förra vänner med att
erkänna sitt misstag och fel — — och sid. 104. borgmästaren
Ramén, nästan för ifrig i (Möss-) partiet, förförde Kroger till
envishet i konunga-försäkrans utdragande på tiden, hvarigenom
revolutionen hant förberedas ; kanske köpt af Sinclair. —
Enligt Gustaf den 3:jes efterlemnade papper, utgifna af Geijer,
1. 152, finnas på Uppsala bibliotek egna af Frietscky efterlemnade
anteckningar, i hvilka han »beskyller Sinclair, att, med konungens
vetskap, ha tillställt de trätor mellan stånden, som så länge
ut-drogo denna riksdag». I grefve Ax. Oxenstiernas enskilda
samlingar finnes en, som der uppgifves, egenhändigt af friherre T. J.
Bielke uppsatt berättelse om händelserna 1751 —1772. Der
antydes, att Gustaf hemligt underhöll oftanämnda stånds-strid, och att
ofrälse-männens hat mot adeln var ett bland de förnämsta medel,
som dertill användes, hvarföre det ock kallades vehiculum, d. v. s.
tvistens fortskaffnings-medel. Nämnde berättelse säger oek, att
konungen kunde för sin plan ingalunda vänta bistånd af Mössorna,
ej heller af de verkliga Hattarna, som ännu voro måna om
friheten, utan blott af de lägsta sam häl Is-klasserna, hvilka han
vunnit genom de s. k. tiggare-audienserna, och genom sin nedlåtenhet,
hvflighet och sparsamma indragning af franska skådespelen m. m.
Men att med tillhjelp af blott pöbeln utföra en revohition var
omöjligt. Man måste, hette det, derföre så ställa till, att
riddarhuset borde så lågt nedtryckas af de tre stånden, att de
hetare hufvuden bland Hattarna skulle ifvergifva allt hopp om sitt
stånds frälsande, och i förtviflan kasta sig öfver till konungens
sida. Stöver, om revolutionen 1772, tryckt i Heml. Handl. etc. 3,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
