Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lingar och derjemnte i början rika tillgångar, som
ej heller sparades. Till följd af allt detta blef
Tessins boning en bland de mest utmärkta och
eftersökta, till och med i Berlin och Paris, och än
mer i Stockholm, hvarest den utan jemnförelse var
den mest lysande näst tronföljareparets, med
hvilket ock Tessin i många år umgicks på en mycket
vänskaplig, nästan förtrolig fot.
Från sin barndom och hela lifvet igenom
ådagalade Tessin en varm gudsfruktan, förenad
med fast tro på alla punkter i statskyrkans
läror; och detta, ehuru han var samtidig med
det i Frankrike då uppväxande fritänkeriet. Dessa
sina bekännelse-trogna tänkesätt visade han ock
öppet, och från 1728 var det alltid offentligt och
i kyrkan, som han gick till skriftermål och
nattvard. I sin enskilda lefnad var han sedlig och
till lynnet godmodig, godtrogen, gifmild, försonlig
och städse ledd af en verklig och varm
mennisko-kärlek ; — också fosterlandskärlek. Otvifvelaktigt är,
att han med den upprigtigaste välmening sökte
främja Sverges bästa, och att han trodde sig göra
det både genom att följa Hattpartiets åsigter och
genom att upprätthålla frihetstidens statsskick.
Detta sednare älskade och försvarade han hela sitt
lif igenom, och ända till dess reduktions-riksdagen
1765 indrog största delen af hans årsunderhåll.
Bidragande orsak till den bjert framstående
frihets-kärleken var troligen hans från ungdomsåren lifligt
bibehållna minne af det förfärliga sätt, hvarpå
Sverge blef af den enväldige Karl den tolfte och
O O
dennes visir, utländningen Görtz, misshandladt.
Som guvernör sökte också Tessin att ingifva prins
Gustaf kärlek till fria statsskick och till alla
menskliga och furstliga dygder. Som prof på hans
tänke- och skrifsätt och tillika på de åsigter, han
sökte hos sin furstliga lärjunge inplanta, vilja vi
infora stycken ur det bref, med hvilket han 1756
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
