- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 43. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, deras samtida statsmän, krigare, ämbetsmän och prester samt Emanuel Swedenborg /
56

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Celsius kallades af Tessin ett gudatal, och det
öfver Tessin sjelf ansågs vara ett biand de största
mästerstycken, svenska språket då för tiden kunde
uppte; och Gustaf den tredje förklarade Höpken
vara den värdigaste och säkraste domaren öfver
smak och vitterhet. Huru instiftandet af
Veten-skaps-Akademien 1739 var i första hand ett verk
af Höpken, är redan berättad t. Som ett bevis på
hans kärlek till vetenskaperna anföres äfven, att
han, rikets högsta ämbetsman, erbjöd sig hålla
minnestalet öfver den utmärkta
vetenskaps-instru-mentmakaren Ekström. Förslaget gick dock ej i
fullbordan. Det var också han, som åt Lovisa
Ulrika uppgjorde planen till den 1753 inrättade
Yitterhets-Akademien. Hans stora förtjenster i dessa
och dylika hänseenden vunno ock samtidens
tacksamma erkännande. Han blef Uppsala akademis
kansler, Vetenskaps-Akademiens första sekreterare
och två gånger dess ordförande. Honom tilldelades
ock första rummet i Yitterhets-Akademien, när
denna 1753, och i Svenska Akademien, när denna
1786 instiftades, och Kosmografiska Sällskapet i
Uppsala utbad sig 1763 att få räkna honom som
Heders-Ordförande. Fem skådepenningar blefvo
öfver honom slagna, deribland som
taeksamhets-gerder en af Uppsala högskola och två af
Veten-skaps-Akademien.

Efter 1761 tillbragte han sin mesta tid på
Ulfåsa och i sitt rika bibliotek. Väl har också han
en och annan gång sökt omigen inträde i
styrelseverket-, men i allmänhet tyckes han hafva varit
nöjd med sitt lugn och med sina böcker, utan att
dock öfver en dvlik sin filosofiska vishet orda så
mycket som Tessin. Förtroligare umgänge eller
brefvexling underhöll lian blott med några få; och
sysselsatte sig i stället med utmärkta äldre och
nyare författares arbeten, med att beundra deras
innehåll, stundom anmärka deras misstag, stundom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:51:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/43/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free