- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 43. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, deras samtida statsmän, krigare, ämbetsmän och prester samt Emanuel Swedenborg /
123

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lcd utrinna blodet sitt.

Men att de ej hafva roN

Ar, att de ej detta tro. 0. s. v.

Med anledning af åtskilliga från predikstolen
yttrade satser blef han ock af konsistorium
före-kallad och varnad, då han erkände och afbad sitt
fel, hvarpå saken nedlades.

Men kort derefter eller 1750 blef han genom
fiskalen anklagad för nya predikningar af samma
innehåll som förut. Kallad inför konsistorium, ville
han nu mera icke medgifva någon sin felaktighet,
utan tillgrep hvarjehanda undflykter, slingringar,
till och med origtiga uppgifter, samt invecklade
sig i motsägelser, ville ej framlägga konceptet
till sin öfverklagade predikan m. m., och blef till
följe af allt detta tillsvidare förbjuden all presterlig
tjenstgörning. Han vädjade till hofrätten, hvilken
dock fastställde konsistorii åtgerd, och pligtfällde
Rutström för missfirmeligt skrifsätt. Nu föll han
undan, erkände och afbad sina fel, lofvade bättring
m. m., och fick fördenskull tillåtelse att åter inträda
i tjenstgörning.

År 1752 blef h an dock ånyo anklagad,
nämligen att hafva utspridt en bok, som innehöll
herrn-hutiska läror. Kallad inför konsistorium, nekade
han till beskyllningen. Då blefvo som bevis
fram-laggda en hans egenhändiga anteckning i boken
och två hans i ämnet skrifna bref. I början
vacklade han och ville ena gången erkänna, andra
gången förneka sin handstil, men slutade med att
göra det sista. Målet hänvisades nu till
kämnärs-rätt, hvilken ansåg Rutström öfverbevisad om att
hafva skrifvit nämnda bref’, och att följaktligen
hafva sagt osanning, när han sådant förnekade.
Med anledning af så väl denna som andra
företeelser tyckes det verkligen, som Rutström ansett
så kallade fromma bedrägerier vara tillåtna; det vill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:51:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/43/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free