- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 43. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, deras samtida statsmän, krigare, ämbetsmän och prester samt Emanuel Swedenborg /
234

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eus, skref till publicisten Gjörwell följande
uppmaning. Hur illa, att sådana fantaster och stollar
få vara vår ungdoms lärare och hos det
uppväxande slägtet inplanta Swedenborg ska galenskaper!
Ack! herr assessor! kläm efter1) det dåraktiga
packet’1)! Gjörwell hyllade Zinzendorf och ogillade
följaktligen Swedenborg; men undvek enligt sin
vana all häftigare polemik och förklarade blott,
att han icke förstod, icke mägtade bedöma den
Nya Kyrkans bekännelse3). Något mera behöfdes
knappt: ty till följe af nämnde bref och uppträden
blefvo swedenborgska åsigterna och
besynnerligheten af deras innehåll numera också för den stora
allmänheten bekanta, och med den följd, att något
hvar bad Gud bevara Sverges ungdom från dylika
läror. Rättegången fortsattes mot Beijer och
Rosén. Dessa vidkändes nu sina tänkesätt. Målet
blef följaktligen hänvisadt till verldslig och
slutligen till högsta domstol. Men regeringen önskade
undvika häftigare åtgerder. Flere personer och
deribland biskoparna Benzelstierna och Mennander
misstänktes inom sig hylla några Swedenborgs
rationalistiska åsigter, och detta tyckes hafva varit
händelsen också med åtskilliga andra högt uppsatta
män. Sista utslaget blef, att Beijer och Rosén
fingo behålla sina lektorsbefattningar dock utan att
hädanefter få meddela undervisning i religiösa
ämnen. Dessa förhör och denna förändring; voro de



enda åtgerder, som mot nämnde herrar vidtogos.
Swedenborg har dock tillåtit sig säga, att de blefvo

1 ) Genom tidningsarticklar.

2) Kongl. Bibi. Gjörwells brefvexling, Veridicus till Gjörwell
d. 15 Mars 1769. Detta bref innehåller ofvanstående berättelse
om Beijers hustru samt tillika ett tryckt exemplar af
Swedenborgs anförda, till Beijer aflåtnfi skrifvelse.

3) I enskilda bref förvånade han sig öfver dessa Göteborgs
lektorers galenskap, och öfver Swedenborgs bref till Beijer m. m.
(Vetensk. Akad bibi. Bergianska saml.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/43/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free