- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 44. Adolf Fredriks regering. H. 6. Adolf Fredriks samtida vetenskaps- och riksdagsmän /
98

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningstidehvarfvet, lifvade och ledde Europas
snillrikaste författare. I dess ställe vidhöll han
ihärdigt den gamla patriarkalismen och dess
åsigter om undersåtarnes pligt att med barnslig
förtröstan alltid tro på öfverhetens högre vishet,
och med barnslig undergifvenhet alltid rätta sig
efter dess påbud. Detta öfverensstämde ock med
hans personliga anlag, hans veka eftergifvande
lynne, hans benägenhet att stödja sig vid andra;

— och då vid hvilken häldre än vid sin
öfver-het, sin snillrike konung. Sådana anlag
öfverensstämde ock med den tolkning, många gåfvo åt
4:de budordets föreskrift om lydnad mot
öfver-heten blott och bart i dennas egenskap af
öf-verhet, vare sig Hatt, Mössa eller konung. För
honom gällde således i bokstafligaste mening
skriftens ord: hvar och en vare öfverheten, som
väldet hafver, underdånig; ty ingen öfverhet är
utan af Gud; och, att ho sig sätter mot
öfverheten., han sätter sig mot Guds skickelse1)
Gjörwell förklarade ock offentligen, att han trodde sin
penna höra i statssaker föras enligt den politiska
ställning, hans egen regering antagit; och han
yttrade en annan gång : trohet mot min konung
liksom lydnad för hans befallningar är och
för-blifver min första regel. Hvad. konungen
offentligen talar och kungör, det måste jag hålla för
sanning och rättvisa, det ena bifalla, det andra
efterlefva, och det gör jag ock i mitt lxjerta. Detta
skref och tryckte han d. 1 Maj 1789 således
omedelbart- efter konungens mycket klandrade
åtger-der vid det årets riksdag. Det var väl ock detta
uppförande, som ådrog honom namnet
riksförgyllct-ren. Eget var att se, huru den 1756 ifrige
frihetsmannen nu trettio år derefter bytt åsigter ända derhän, att
han gillade envåldsåtgerderna 1789 och t o. m.
offentligen berömde detta sitt gillande. Hau för-

*) Eom. 13, 1. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/44/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free