- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 44. Adolf Fredriks regering. H. 6. Adolf Fredriks samtida vetenskaps- och riksdagsmän /
154

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hans öden under sednare tider tillkommer
dessas häfdatecknare att beskrifva. Här må blott
nämnas, att han blef sig lik i så väl åsigter som
uppförande. Till närmare beskrifning upptaga vi dock
tvänne drag från slutet, det ena af hans
riksdags-det andra af hans lefnads-bana.

Riksdagen 1792 var den sista, han bevistade,
och han ådagalade der samma varma
fosterlandskärlek, samma lugna hållning och blef föremål för
samma allmänna aktning som förut. Gustaf den
tredje, som 1789 låtit arrestera, utnämnde honom
nu offentligen till kommendör af Vasa-orden; men
Frietscky afsade sig lika offentligen denna
utmärkelse, tillkännagifvande, att han långt förut
beslutat aldrig bära någon dylik prydnad. Om aftonen
samma dag och i adelns samlingsrum blef han af
dess talrikt närvarande medlemmar upplyftad på
deras armar och i stället för den nyss afböjda
tit-teln utnämnd till hela Riddarhusets Farbror, och
med detta namn helsad och hedrad af dess
medlemmar, äldre liksom yngre, af excellensen liksom
fänriken. Så slutade hans riksdags-bana.

Den återstående lefnadsbanan tillryggalades i
lugn verksamhet på Säbylund i Nerike, tills han
år 1803 gick till hvila i Kumla kyrkogård,
gömd bland hädangångna, obemärkta
församlingsboar, men ej glömd af efterlefvande
fosterlandsvänner. Stora landsvägen framgår vid sidan af
nämnde kyrkogård. Stundom hördes förbiresande fråga
efter Frietscky s graf, och någon gång sågs på
densamma en af okänd hand ditlaggd eklöfsgren. Det
var under dåtidens förstummande envålds-regering
en tacksamhetens tysta hyllnings-gerd. Efter 1809
uttalade sig känslorna öppet och fritt. På
graf-ven restes en minnesvård, och vid den samma
uppstämde Franzén en minnessång, hvilken tolkade
Frietsckys ära och beskref, hur såväl under det
politiska lifvets stormar som det enskilda lifvets lugn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/44/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free