Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig Bell mans förord, hvilka vanligen gåfves i
rimmad form och ansågos mycket verksamma.
Ar 1785 började missnöjet ined flere
konungens åtgerder blifva mer allmänt och hotande. Då
och i Augusti-brödernas sällskap höll Bell man till
dennes försvar och ära ett längre rimmadt tal, ur
hvilket redan några betydelsefulla rader äro införda.
Under åren 1787—1792 inträdde dessa
förhållanden i ett än märkligare skede. Missnöjet mot
konungen blef mer och mer högljudt, lofsångerna
mer och mer svaga och sällsynta. De anseddare
skalderna, med undantag af Leopold, började
iakttaga en betydelsefull tystnad. Något serskildt
lof-qväde öfver Gustaf den tredje såsom regent *)
hördes från Gyllenborg icke efter 1775, från
Adler-beth och Kellgren icke efter 1783, och i den
sednares kantat 1789; i denna patriotiska
uppmaning till fosterlandets försvar, förekommer ej ett
•enda ord om konungen 2). Sedan sålunda vid dennes
djerfva och olagliga tilltag 1788—1792 de flesta
anseddare skalderna tystnat, var det för Gustaf
så mycket dyrbarare att blifva af Bellman
beprisad med om möjligt ökad ifver och värma. Vi
hafva räknat 14 serskilda gånger, som Bellman
under dessa år stämt sin lyra till Gustafs ära, dels
i serskilda för sådant ändamål skrifna dikter, dels
medelst tillfälliga i andra sånger f&llda yttranden.
*) Som vittérhetsbeskyddare blef han ofta beprisad.
*) Mellan denne skald och Bellman inträdde nu en
märkvärdig olikhet. Under slutet af 1770- och en del af
1780-talet hade bäda uppstämt sina erotiska och bacchanaliska
ofta ganska betänkliga qväden, och derjemnte varma lofs&nger
till konungens beröm. Småningom ändrades förhållandet.
Kellgrens politiska lofqväden tystnade efter 1783, hans erotiska
likaså efter 1790; och han egnade mer och mer sin penna åt
högre och för menskligheten vigtigare föremål. Bellman
der-■emot stannade qvar i sin förra verksamhetskrets och fortsatte
med oförminskad ifver sina icke blott bacchanaliska utan ock
rojalistiska qväden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
