Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med någon afprutuing på den ungdomliga och
poetiska häftigheten, var troligen i början af
1770-talet den bildade svenska allmänhetens, åtminstone
flertalets, omdöme öfver Bellman ungefUr detsamma,
som Kellgren uttalat. Huru den tidens bättre
skalder icke i si na kretsar honom upptogo, är redan
berättadt; likaså huru Fersen betraktade hans
dikter som »krogpoesin. Gjörwell yttrade sig ock med
ovilja om dessa, som han kallade dem »Vällustiga
visor». Äfven Bergklint och Oxenstierna, tyckas
hafva hyst åtskilliga betänkligheter. På denna
punkt stod Bellman8 skalderykte åren 1766—1777.
Men under Gustafs regering blef litteratörernas
och allmänhetens moraliska finkänslighet mycket
försvagad; orsakerna dels allmänt europeiska och
litterära, dels enskildt svenska och personliga,
förhållanden.
Frankrikes då för tiden stundom mycket
lätt-färdiga litteratur blef till följe af sin snillrikhet
mer och mer i Sverge *) känd och prisad, och
lyckades, kanske ej minst genom sitt lättsinne, att
undantränga den föregående tidens allvarligare
men ock mindre lockande vitterhet. Härigenom
blef hos mången den förra känslan för renhet
och sedlighet försvagad, och på samma gång
naturligtvis ock den förra oviljan mot Bellman.
Den viltra smak, som beundrade Yoltaires sång om
La Pucelle, kunde ej fördöma Bellmans om Ulla
Vinblad. Till förändringen bidrog ock Gustaf den
tredje sjelf. Det mer och mer osedliga
lefnadssät-tet vid hans hof och bland flere hans gunstlingar
spridde till följe af både konungens och
gunstlingarnas snille och behag sin förledande smitta till
1) Vid samma tid har en dylik anda gjort sig gällande
också hos Wieland och flere Tysklands skriftställare; på sätt
och vis likaså i England genom Fietlding m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
