- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 45. Adolf Fredriks regering. H. 7. Adolf Fredriks samtida skalder och konstnärer /
197

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillika i ett ordentligt och kristligt föräldrahem,
som han uppfostrades och sjelf skref sina första
sånger.

2:o. Som en annan förklaring, en annan
ursäkt har Atterbom anfört, att yrseln i Bellmans
dryckessånger var en verkan, ett uttryck af det
glädjerus, hvarmed nationens flertal, efter slutet af
den långa och föraktade partistyrelsen, kände sig
under en ungdomlig konungs spira.vaknadt till nytt
ungdomslif*).

Svar. Det var ej så. Vid revolutionen 1772
var Bellman 32 år gammal och som person och
skald fullbildad. Han hade redan flere år förut
stiftat Bacchi orden och i den samma liksom vid
flere andra tillfällen skrifvit många bacchanaliska
sånger, utmärkta genom yrande osedlighet och
dryckenskapslust. Hans redan på 1760-talet
framträdande och fullt utbildade s. k. yrsel kunde
således icke vara alstrad af förtjusning öfver en först
sednare inträffad statshvälfning.

3:o. Atterbom har sagt, att Bellman var en
omedelbar naturskald;2) det vill väl sägn, icke en
bland dessa lärda poeter, som bildat sig efter
främmande, mest fransyska mönster.

Svar. Ovedersägligt är, att Bellman i mycket
följde sin egen och sin sjelfvalda omgifnings natur
och var i många fall en högst originel företeelse.
Men genom vårdad uppfostran var han ock en läid
poet, som kände flere främmande länders språk
och vitterhet. Hans dikter öfverflödade af
utländska ord och voro i åtskilligt bildade efter fransyska
dels äldre, dels yngre mönster 3). En ej ringa del
af hans musik var likaledes lånad från samma
land. Han var således, éhuru i annan väg,
påverkad af franska föredömen; han liksom Kellgren
och Leopold.

1) Siare och Skalder 6. 6.

*) Siare och Skalder 6. 4.

*) Se härom Journalen 1832 Okt. månad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:04:11 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/45/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free