Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTONDE KAPITLET.
STIFTELSER FÖR VITTERHET OCH SKÖrfA KONSTER.
Under frihetstidens första hälft var man
huf-vudsakligen sysselsatt med att återupprätta landets
ekonomi och ordna dess förvaltning. Sedan de
nödvändigaste af dessa angelägenheter blifvit
undangjorda, visade sig under frihetstidens sednare år en
lifligare håg for vitterhet och dermed beslägtade
ämnen, och flere sällskaper blefvo för sådant
ändamål stiftade. Deribland nämna vi främst
Vitterhets-akademien. Den var ett verk af
Lovisa Ulrika och af hennes kärlek för litterära
sysselsättningar. Till stiftelsen bidrog ock minnet
af en dylik inrättning i hennes fädernestad Berlin,
och af hennes farmoder, en hannoveransk furstinna,
‘ hvilken främjat nämnda akademi och gynnat flere
vetenskaps-män och bland andra den snillrike
Leib-nitz. Några hyste dock vid ifrågavarande svenska
efterbildning åtskilliga betänkligheter. Karl Scheffer,
då ännu hofvets motståndare, tyckte, att man hade
mycket angelägnare saker att göra än att skrifva vers,
och han undrade, om i Sverge funnes tillräckligt
många vitterhetsälskare för att kunna vidmagthålla
en sådan inrättning 1). Men Lovisa Ulrika fick sin
vilja fram, och hennes gemål utfördade 1753 det
kungliga stiftelse-brefvet. De ämnen, med hvilka
akademien skulle förnämligast sysselsätta sig, voro
historia, antiqviteter, skaldekonst och vältalighet.
De första ledamöterna voro två fransmän och nio
svenskar, deribland fem högre ämbetsmän, tre
vetenskapsmän och en skald, nämligen Dalin 2).
Stiftelsen, ehuru genom kungligt bref stadfästad, var
dock en enskild inrättning af drottningen. Hon
bekostade nrfedlen dertill; på hennes födelsedag d. 24
1) Sjöholms arkiv, K. F. Scheffer till O. Flemming den. 20
Kars 1753.
2) Statssekreteraren Karl Kudensköld hade dock äfven.
han ntgifvit åtskilliga poetiska försök.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
