Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i kapitlet om ämbetsmännen*) skola vi berätta, huru
frihetstiden har genom några kraftiga åtgerder sökt
-mot sådana missbruk försvara och beväpna
allmänheten.
STATSLÄRAN
t
blef under frihetstiden naturligtvis framställd på
belt annat sätt än under enväldet. Den nya tidens
grundsatser V9ro likväl här i Sverige ännu icke
uttalade i några läroböcker; men så mycket
tydligare i regeringsformerna af 1719 och 1720 samt
i riksdags-ordningen af 1723. Hvad sedermera under
Fredriks tid härutinnan tillkom, är redan berättad t2).
Det var och kunde ej blifva mycket. Efter
brytningen 1723 höll sig konungen tämligen stilla.
Som berättadt är, förehade han ej mer några
betydligare stämplingar mot’det fria statsskicket, och
framkallade följaktligen ej heller några betydligare
till dess försvar egnade#skrifter eller åtgerder. Men
sedan Adolf Fredrik bestigit tronen, ändrades
förhållandet. När denne ville i strid mot besvuren
lag utvidga sin magt, fattade ständerna sitt
ryktbara motbeslut af 17553), och man utgaf tidskriften
Årlig Svensk, hvilken omständligt utvecklade och
försvarade de fria samhällslärornas anda och
innehåll och gjorde den kunnigare delen af svenska
folket förtrogen med båda4). När Adolf Fredrik
detta oaktadt icke ville underskrifva de handlingar,
han lagligt borde underskrifva, togo svenska
folkombuden sitt ryktbara beslut om begagnandet af
kunglig namnstämpelÄ); och när hofvet derefter
ville till frihetens inskränkande tillställa en
våldsam, kanske blodig revolution, då kommo
folkombuden öfverens om den så kallade riksakten och
’) Kap. 18.
ä) 33. 19, 20, 130.
») 39. 128.
*) 30. 99.
•) 34. 211.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
