- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
42

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fostran, iakttogs där ingen anständighet, och ofta hände,
att lifdrabanter och pager blandade sig däri.» För
den mängd personer, hvilka som hofvets medlemmar
eller gäster inqvarterades och underhöllos, var utrymmet
ganska trångt, och i ännu större förlägenhet kom’
hofförvaltningen för de dryga kostnaderna, hvilka ofta
bragte den gamle Liewen i förlägenhet.
»Kungsskjut-sen» för hofvets resor till och från lustslotten var för
den kringboende landtbefolkningen ett verkligt
plågoris. Konungen sjelf, hvilken älskade att åka fort,
gaf här ett långt ifrån godt föredöme; det följdes af
hofpersonalen, som med okynnigt öfvermod utan minsta
hjertnupenhet misshandlade och ihjälkörde böndernas
skjutshästar. Som Gustaf helst vistades på landet,
där han slapp undan de regelbundna
regermgsgöro-målen, förlängde han gerna vistelsen på lustslotten,
till stor sorg för drottningen, som längtade tillbaka
till sina smårum på slottet i Stockholm. På den
inköpta lägenheten Haga vid Ulriksdal lät han uppföra
en liten smakfull slottsvilla, hvilken han under en
följande tid gerna bebodde, utan att där hafva någon
egentlig hofhållning; han var där granne med Beylon,
hvilken han ofta besökte.

Med hoflifvet sammanhängde ordensväsendet på
det närmaste; till hofvets ceremoniel, rangskillnader
och glitterverk gåfvo orden skapitlen sina rikliga, högt
värderade bidrag. Lockelsen för fåfängan hade äfven
sin politiska betydelse. För att vinna anhängare åt
hofvet hade från början serafimer- och
nordstjerne-ordnarne stiftats; i liknande syfte tilläde Gustaf
samtidigt med sin kröning vasa- och svärdsordnarne. Under
ordensväsendets gestalt vunno frimurarne och andra
hemlighetsfulla samfund, som på inbillningen verkade
uppeggande, insteg vid hofvet och utanför detsamma.
Som ordenshärold (från 1774). kom Elis Schröderheim,
som i sin barndom en och annan gång varit konungens
lekkamrat, i närmare beröring med hofvet, där han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free