- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 47. Gustaf III:s regering. H. 1. Reformtiden 1772-78, brytningstiden 1778-87 av Otto Sjögren /
179

(1823-1872) [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i döden. Sin förnämsta prydnad förlorade rådkammaren
1780 genom den gamle Å. F. v. Iiöpkens (d. 1789)
afgång, hvarom längre fram kommer att mera berättas.

DET NYA REGERINGSSYSTEMET OCH DESS MÄN.

Under detta tidskede genomfördes en redan
till-förene förberedd ändring i styrelsesättet, hvilken hade
hela skaplynnet af en långsamt och fredligt fortgående
ny statshvälfning. Riksrådet, som mest sysselsattes
med obetydligheter och underrättades om de vigtigaste
regeringsbesluten, först då de redan voro afgjorda
eller till och med verkstälda, hade endast att
samtycka och bekräfta samt fans sålunda till blott för
skenets skull. I stället höll konungen hemliga
rådslag med sina förtrogne och gaf åt dem egenmäktigt
de mest vidtomfattande regeringsuppdrag. Sjelfve voro
dessa förtroendemän, hvilka allt allmännare började
anses som »ministrar», endast styrelsemaktens verktyg
utan annat samband med hvarandra,, än det, som
bestämdes af regentens vilja och ärendenas egen
beskaffenhet. Regeringens egentliga härd blef ännu mer än förut
kansliet, men af kanslipresidentens ledande och
sammanhållande myndighet fans föga qvar efter Ulrik Scheffers
afgång. Statssekreterarne mottogo under mycket
hemlighetsmakeri sina förhållningsorder mer omedelbart
af konungen. Yid sidan af eller i förbindelse med
dem arbetade hemliga »beredningar», särskildt
»krigsberedningen», under ledning af personer, livilka, såsom
Toll och Trolle, stodo utanför både rådet och kansliet.
Hofgunstlingarne öfvade nu äfven ett alltmer
betvd-ligt inflytande pä sjelfva regeringsärendena.

Under riksdagen 1778 hade Schröderheim visat
sig användbar äfven till andra värf än
rolighets-makarens. Sjelf utlät han sig därom i bref till konungen:
»Efterverlden skall icke neka mig den rättvisa, att
jag styrt 1778 års riksdag efter E. Mts plan och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/47/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free