- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
29

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ej voro bygda för strid i öppna sjön och svårligen
kunde vid sådana tillfällen brukas. Mellan
örlogs-flottan och »arméens flotta» rådde äfven gammal
inrotad misshällighet, i följd hvaraf de ej lätt kunde
samverka.

Vid sin afresa till Finland hade konungen
öfver-lemnat krigskonseljprotokollen till Toll och Ruuth med
den stolta förklaring, att de därmed skulle fria sig från
beskyllningen att hafva varit upphofsmän till kriget,
hvilket ansvar han påtoge sig sjelf allena. Nu var
man endast alltför benägen att på Toll kasta hela
ansvaret för de bristfälliga anordningarna och den
klena framgången, liksom äfven manskapet anklagade
honom för nöden det led och leverantörerna för den
uteblifna betalningen. »Man har bedragit mig»,
utropade Gustaf i en stund af grämelse, och Armfelt
försummade icke att utpeka Toll som den felande.
Gustaf synes dock i början hafva blygts att däri
instämma. »Nämn honom ej», yttrade han en gång till
Armfelt; »om jag följt hans råd, hade jag ej varit i
denna sorgliga belägenhet.» Inom kort blef han
emellertid nog benägen att göra Toll till det allmänna
missnöjets syndabock. Denne upphörde då att som
generaladjutant åtfölja hären, utan fick i stället som
generalkrigskommissarie qvarstanna i Helsingfors.

Kort efter slaget vid Högland utfärdades (21
juli) den ryska kejsarinnans krigsmanifest, som
utgjorde en skarp anklagelse inför Europa. Det hette
bland annat däri: »Genom en väfnad af de
våldsammaste åtgärder, af hvilka hvar för sig kränker de
bland civiliserade folk allmänt gällande rättsbud, har
konungen af Sverige, utan att kunna anföra ringaste
klagomål mot Ryssland, till den grad retat kejsarinnans
foglighet, att hon ser sig tvungen att vidtaga den
enda utväg, som för henne återstår, att möta våld
med våld.» Konungen utfärdade då en deklaration,
som medelst den af honom ofta brukade antedateringen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:31:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/48/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free