Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Presteståndet liöjde sig med ett tillkännagifvande, att
det ej funnit någon instruktion- nödig, utan endast
ålagt sina ledamöter i hemliga utskottet att noga
iakttaga alla till deras uppdrag hänförliga stadganden
i regeringsformen. Adeln fann under sådana
förhållanden olämpligt att skilja sig från medstånden,
utan frångick sitt beslut och följde det af
presteståndet gifna föredömet. Det hemliga utskottet trädde
nu i verksamhet. Dess mest framstående medlemmar
voro: af adeln Fersen, Karl de Geer, Gustaf Maclean,
assessor G. V. Lode och lagman J. A. Spaldencreutz;
af presteståndet biskop Vallqvist samt prostarne
Hambrseus och Ahlström; af borgarståndet borgmästarne
Ekerman och Håkanson; af bondeståndet Jon Bengtsson
från Kronobergs län.
Den 14 febr. väcktes på riddarhuset fråga om
tillsättandet af ett särskildt statsutskott. Men konungen
lät genom landtmarskalken gifva tillkänna, att han
fann ett sådant onödigt, emedan riksstaten skulle
för hemliga utskottet uppvisas. En lång och hetsig
öfverläggning följde, hvilken slöts därmed, att det af
Frietzeky väckta förslaget om tillsättandet af ett
hemligt statsutskott bifölls. Men då de tre ofrälse stånden,
anslutande sig till konungens mening, funno ett sådant
utskott obehöfligt, förföll äfven denna fråga.
Brytningen mellan adeln och de ofrälse blef allt mera
uppenbar, och de senare började allt mera rikta sina
tankar på den väpnade makt, som man hade att tillgå.
Borgare- och bondestånden afläto en tacksägelse till
Stockholms borgerskap för dess oförtrutenhet att
bestrida vaktgöringen i hufvudstaden. Särskildt beslöt
bondeståndet anmäla, att de af allmogen i
landsorterna uppsatta frikårerna voro beredvilliga att inställa
sig i Stockholm för att i vakthållningen lindra
borgerskapet. Anbudet mottogs af konungen synnerligen
nådigt, men han fann ej tjenligt att däraf begagna
sig. Som ett slags protest mot våldsamt förfarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
