- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
180

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

återställande i Frankrike. Do båda monarkerna
be-slöto äfven att för sådant ändamål hålla sina trupper
marschfårdiga. Gustaf åtrådde ingenting högre än att
förena sig med dem, men äfven denna gång blef det
ingen handling.

Med ängslig skuggrädsla gjorde Gustaf under tiden
allt för att i sitt eget rike hindra spridningen af de
frihetsläror, ur hvilka den franska revolutionsrörelsen
hade framgått. Den franska upplysningsfilosofien, som
han förut hyllat, var nu föremål för hans högsta
afsky, och han sökte undertrycka hvarje uttalande i
dennas anda. Redan i februari 1790 hade utfårdats
förbud att i veckoskrifter och dagblad omförmäla något,
som rörde »oroligheterna» i Frankrike; det föregafs
ske »till förekommande af alla anledningar för franska
hofvet till klagomål». Under sommaren 1791 förbjöds
att i vaxkabinett visa bilderna af den franska
nationalförsamlingens ledamöter. Vid slutet af året förbjödos
boktryckarne, vid äfventyr af privilegiernas förlust och
exemplarens konfiskation, att offentliggöra något, som
på minsta sätt rörde »de franska sakerna».

Svenska adeln fick till revolutionen en
egendomligt motsägelsefull ställning. Den uppskrufvade högre
än förut sitt bördshögmod gentemot en folkrörelse, som
var riktad mot allt hvad adel hette. Men å andra
sidan var den mer fiendtligt stämd mot konungen än mot
revolutionen samt hyllade därför svärmiskt de franska
jakobinernas läror, som predikade konungahat och
konungamord.

FÖRHÅLLANDET TILL RYSSLAND, DANMARK OCH POLEN.

Efter freden i Yärälä angafs mellan Gustaf och
Katharina ett till förbund syftande
vänskapsförhållande, men fullt af baktankar, svek och snedsprång
å båda sidor. Gustaf hoppades utverka en
förmånligare gränsreglering, men denna ville Katharina endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/48/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free