Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slrifvaren adelns beslut; det blef lika med de andras.
Derpå sammankallades alla ständerna i rikssalen. Karl
inträdde, ledande vid handen sin brorsson, den elfvaåriga
hertig Johan. Denne hade ostridigt närmaste rättigheten
till kronan, men han afträdde densamma till hertig Karls
fördel. Derpå upplästes riksdagsbeslutet. Näst det
Sigismund föreslagna villkoret^ kom man till hertig Johan. Det
förklarades, att denne väl hade närmaste arfsr ätten. Man
kunde dock med skäl befara, att derest han blef ve konung,
skulle den naturliga kärleken bröder emellan förleda till
hämnd emot Sigismunds fordna vedersakare. Många
pA-stodo, att denna sista mening icke funnits i ständernas
inlemnade förslag, utan blifvit i Karls kansli vid
renskrif-ningen inryckt. Det anfördes vidare, att emedan hertig
Johan vore ännu för ung att regera, borde han nöja sig
med Östergötland och Läckö. Ständerna hade deremot
med enträgna böner förmått hertig Karl, som var så väl
förtjent af Sverges rike, att också emottaga dess krona.
Sedan skulle arfsrätten öfvergå till hertig Gustaf Adolf
och dess manliga afkommande, eller efter deras utgång
till hertig Johans fltt. Detta var det första offentliga steg,
Karl tog till kronan. Han hade redan nu kunnat mot-’
taga henne. Ingen vågade tala, hvarken för den föraktade
Sigismund eller den värnlösa hertig Johan. Men Karf var
i denna angelägenhet lika återhållsam, som eljest djerf och’
tilltagsen. Han ville inför verlden på allt sätt visa, att
endast rikets väl,^ icke egen höghet varit nbålet för hana
strä fvande.
Ar 1602 sammankallades en ny riksdag i Stockholm.
Ständerna bådo återigen, att Karl värdes emotfaga kronan.
Denne deremot var uppretad öfver vägrad eller åtminstone
fördröjd krigshjelp, än mera öfver presterskapets motstånd
vid hans trosförändringar. Han svarade, att de kunde till
konung välja sig, hvem de ville, antingen Sigismund, hans
son eller hertig Johan. Försynen dr oge väl försorg om
hertig Karl och hans barn. Sedan sländerna bifallit de
gjorda fordringarna, mildrades vreden och ny besinningstid
Fnjxellt ter. V. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
