Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så slutades fälttåget 1627. Ferdinand hade
lyckligt besegrat äfven denna storm. Hans magt och
anseende syntes fastare grundade än någonsin, och hela
Tyskland afvaktade med bäfvan den stränge segrarens beslut.
Med samma egenmägtighet, som fordom mot pfaltzgrefven
vid Rhen, dömde han också vid detta tillfälle de båda
hertigarna af Mecklenburg i akt, skänkte deras länder samt
hertigliga värdighet åt Wallenstein, oaktadt sakens
olaglighet och furstarnes högljudda insagor. Dessutom gaf han
Wallenstein fullmagt att vara kejserlig storamiral öfver
Nordhafven; och sökte genom honom bemägtiga sig
sjöstäderna uti Pommern och Mecklenburg och derstädes
hopsamla en fruktansvärd flotta. Det botande olycksmolnet
hvälfde sig allt närmare mot norden.
Bland Östersjöhamnarna var Stralsund den tiden en
bland de vigtigaste, så väl genom handel och rikedom, som
genom sitt serdeles fasta och gynnande läge. Wallenstein
sökte derföre bemägtiga sig densamma, först med list,
sedan med våld; men den fria riksstaden försvarade sig mot
båda. Svenska och danska konungarne, inseende vådan
af en kejserlig flotta i Östersjön, beslöto att gemensamt
beskydda Stralsund, och skickade i sådan afsigt först
danska hjelptroppar under Holk och sedan svenska under
Lesslie och Nils Brahe. Wallenstein å sin sida hade ditsändt
Arnheim med en betydlig styrka och befallning att, till
hvad pris som heldst, intaga staden. Men alla dennes
företag blefvo tillbakadrifna. Wallenstein, utom sig af
vrede, bedyrade högt, att han skulle hafva Stralsund i
sina händer, om det också vore med diamantkedjor
fästadt vid himmelen. Han ryckte dit, åtföljd af hela sin
här, och angrep vallarne med storm på storm. Men
borgerskap och soldater täflade i modigt försvar. Wallenstein
måste med oförrättadt ärende öfvergifva staden, sedan han
för dess murar förlorat 11,000 man. Vid samma tid
hade äfven danska flottan förstört alla de fartyg Wallenstein
med otrolig kostnad låtit samla och utrusta. Han
befann sig vara amiral utan ett enda skepp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
