- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 6. Gustaf II Adolf /
326

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vinna det lägre folkets kärlek. Frankfurts borgare gingo
hem, alldeles hänryckla af glädje och förtjusning, då den
store af hela Europa beundrade hjellen liade pä galorna
stannat och med lyftad balt och mild uppsyn sagt dem
några vänliga ord. Hans stränga krigsordning ökade ännu
mera deras beundran och tillgifvenhet, serdeles i
jemn-förelse med lillyanernas härjningar. Tvenne soldater, som
begått cn mindre förbrytelse, blefvo hängda, och de andra
för-höllo sig ordentligt. Sjelfva jesuiterna talade från
predikstolarna med loford om denna beundransvärda krigshär.

— Den af några inträffade omständigheter väckta
miss-tankan om försåt mot den älskade furstens lif stegrado
som vanligt kärleken (ill än högre grad. Man fick
nem-ligen vela, att sex jesuiter hade i Augsburg med liflig ed
förbundit sig till konungens mördande. Delta oakladt ville
han icke använda några försiktighetsmått, och den
konungsliga boningen stod hädanefter som hittills öppen för hvem
som heldst. Men en afton fann vakten en okänd person
gömd uti sängkammaren. Han blef fastlagen, undersökt,
och befunnen vara en katolsk prest från Antwerpen,
hafva nde uli sina kläder en dolk undangömd. Saken väcklc
både uppseende och oro. Man föreställde konungen
nödvändigheten alt hädanefter mera vårda sin personliga
säkerhet. Nej, svarade Gustaf Adolf, en konung kan icke lefva
innesluten i cn ask. De onda hafca ej heller magien som
viljan, och förtröstan på Gud är bällre än den bästa
lif-vakt. Derföre anser jag icke faran sd stor.- ej heller
förlusten, om äfven försåtet skulle lyckas. Den allvise vet
nog, huru länge han vill begagna min svaga arm.
Faller jag, så skall han uppväcka ett annat mägligare och
värdigare redskap. Hans stora verk beror icke af ett
förgängligt meiiniskolif. När hans vänner delta oakladt
fortforo uti sina varningar, yltrade han med någon
motvilja: Önsken i då lära mig misstroende mot försynen?

Konungens nästan underbara framgång, hans lysande
anseende ocb den sällsporda förening af furstarnas och
folkens lika lifliga tillgifvenhet föranledde snart gissningar
och rykten om hemliga och högre afsigter. Konungen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/6/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free