- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 7. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 1 /
115

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•Oxenstjerna efter hvarandra visste drifva spelet
uteslutande för Sverges räkning och hindra Frankrike irån
allt närmare deltagande deri; och deras bemödande
understöddes af Svenska vapnens fortfarande lycka*
Richelieu hade derföre i hemlighet sökt genom
Wal-lenstein eller genom Danmark bilda i Tyskland ett
tredje parti, för att sålunda komma i tillfälle att
försvaga Svenskarnas inflytande och sjelf mera
omedelbart blanda sig i spelet. Men slaget vid Nördlingen
ändrade på en gång förhållandet. Sverge, öfvergifvet
af Tyska bundsförvandterna, kunde ej längre ensamt
försvara sin ställning, och Oxenstjerna måste
ofördröjligen inbjuda Frankrike till det deltagande i Tyska
kriget, hvilket han förut på allt sätt velat afböja.
Straxt efter nederlaget öppnade han för Fransmännen
Filipsburgs fästning, samt föreslog Richelieu att åt
Frankrike öfveriemna hela veslra Tyskland med dess
nu af Sverge innehafda fästningar till Weser, eller
ända till Elbe; om Frankrike ville lemna Sverge fria
händer på östra sidan om Elbe, och der till 1 mi’lion
livres årligen. Vi hafva ej funnit antecknadt, hvad
Richelieu svarade, och han behöfde knappt svara; ty
redan i början af September 1634 öfverlemnade sig
största delen af Elsas frivilligt i hans händer; och många
af Evangeliska förbundets stater slöto i October
samma år förbund med Frankrike i stallet för med
Sverge. Richelieu tyckte, att han nu mera icke var i
serdeles stort hehof af sistnämnde land; och när
derföre Hugo Grotius i början af 1635 kom som Svenskt
sändebud till Paris, kunde han ingenting uträtta. Då
beslöt rikskansleren att sjelf fara dit. Med ett
sällskap af 200 personer anträdde han i Apr. 1635 resan
från Strasburg öfver Lothringen till Compiegne, der
hofvet vistades och dit Oxenstjerna anlände d. 26
April. Han hade öfverallt blifvit med utmärkta
hedersbetygelser mottagen; så äfven här. Han och hans
sällskap underhöllos på konungens bekostnad och
uppassades af dess betjening. Sedan han besökt konun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/7/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free