Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skadligt att på allt sätt förekomma, och inrättade
der-före fattighus, hvar han kunde. För det i Westerås
uppsatte han spis- och hushållsordning, granskade sjelf
olta dess matförråder, de fattigas uppförande,
behandling o. s. v.
Så med ordning, drift och rättskänsla inverkade
Piudbeck på allt, som hörde till hans befattning.
Genom denna noggranna vård, i mer äa 20 års tid
oaf-biutet fortsatt, blef Westerås stift alldeles omskapadt,
och ett mönster för de andra. Sällan har någon
ämbetsman inom sin krets åstadkommit en så fulikombg
och välgörande förändring.
Det sält, hvarpå Rudbeck förvaltade stiftet,
gjorde, att Gustaf Adolf år 1027 befallte honom visitera
och ordna församlingarna i Estland och Ingermanland,
hvarest mycken villervalla herrskade. Rudbeck fann
förhållandet ohyggligt. Kyrkorna voro förfallna,
bo-stUlen och löner af de mäglige i landet borttagne
eller af folket bortprutade, så alt presterna måste äta
sina åhörares nådebröd, och derföre aldrig tordes
angripa deras laster. Presterna sjelfva okunniga, ofla
af-skedade soldater, kunde ej ett enda ord latin, knappt
sitt modarsmål, och lefde i dryckenskap och
uppenbara synder; en prest befanns hafva tvenne hustrur.
Ingen ordning, ingen lydnad för förmän; derföre
ingen möjlighet att få felen rättade. Med sådana
lärare var folket, ehuru till namnet lutheraner, nära
nog hedningar; adeln bytte sins emellan hustrur och
gåfvo jagthundar emellan samt handterade sina bönder
som djur; folket sjelit dyrkade i lundar och skogshus
beläten och stoder, samt öfverlemnade sig öppet åt
dryckenskap och lösaklighet; bonden hade vanligen flere
hustrur, och ej sällan företog man sig att i kyrkan
disputera mot presten på predikstolen. Då Rudbeck
började röra vid allt detta elände, Gck han det
häftigaste motstånd, så af presSerna och landladeln, som i
synnerhet af borgerskapeti Revel. Man påstod, att landets
kyrkoförfattning var i så godt skick, att dea ej behöfie för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
