Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyska kriget förhastadt uppgifva fästningen
Chem-nitz T).
Uti slöjdväsendet voro sedan gamla tider många
missbruk qvar. Tyska handtverkare och
handtverkeri-skrån utöfvade ett orimligt inflytande. De antogo som
lärlingar sällan någon Svensk inföding, utan häldst
Tyskar, och då någon ville erhålla mästerbref,
fordrades, att han skulle resa ut till Tyskland eller
Holland; ty man mente, »att kejsaren från fordom hade
»ett slags öfverinseende och magt öfver alla
handtvcr-»keriskrån,» en följd af hans omedelbara herravälde
öfver de fria riksstäderna. Klas Fleming angrep detta
missbruk. »Det var besynnerligt,» mente han, »att en
»Svensk kunde i Sverge och under dess lagar arbeta
»sig upp ända till att blifva konung, men icke till att
»blifva sämskmakare.» Rikskansleren instämde häri.
»Man borde ej tillåta skråmästrarna alt så fara fram
»efter sina galna hufvuden; de borde besinna, att uti
»Sverge bar kejsaren alldeles ingenting att befalla» 2).
I allmänhet »ökte regeringen så mycket som möjligt
skilja stads- och landtmanna-rörelsen åt och inskränka
hvar och en inom sin krets, i öfvertygelse att sålunda
befrämja både handtverkeriernas utbildande och
städernas samt tullinkomsternas tillväxt. I afseende på
frågan om öppna eller slutna skrån finner man af Axel
Oxenstjerna och Klas Fleming, de tvänne, som med
dit-hörande ämnen mest sysselsatte sig, obestämda och
motsägande omdömen; likväl mest till fördel för de
förra 3).
En mängd förut okända eller illa drifna
näringsgrenar blefvo under denna tid införda eller förbättrade.
Ett saltbruk var inrättadt på Muskön 4). Man
anla-de finare glasbruk 5), guld- och silfversnörmake-
1) Rik sark. Rådsprot. d. 7 Juli iC4o och 4 Juni i64.2.
2) S. st. d. 11 Juli i64o.
3) S. st. d. 12 Aug. i636.
4) S. st. d. 12 Sept, i84o.
5) S. st. d. 18 Nov. i(i4o, ä. 21 Ftbr. 1645.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
