Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ökade tullar och bevillningar, hvilka dock, såsom
beroende af riksdagarna, gjorde styrelsen långt mindre
sjelf-ständig än fcrut. »Vi få hädanefter^ klagade
mot-partiet, »en konung, icke som förr öfver Sverges jord,
»utan en konung öfver Sverges tullar och acciser.»
Den åt adeln förbehållna uteslutande rättigheten
att köpa kronogods och skatteräntor, kunde i
framtiden leda derhän, att a!l Sverges jord skulle stanna i
adelns hand; ofrälse ståndspersoner derigenom
inskränkas till handel, slöjder eller ämbetsmannabanan; och
krono- och skattebönder slutligen alldeles försvinna.
Sedan bonden sålunda ej mer ägde någon jord, kunde
man snart taga andra steget och utestänga honcra från
riksdagarna.
Af dessa anledningar väckte godsförsäljningen ett’
häftigt missnöje, serddes bland allmogen. Under
riksdagarna 1643 oc’n 1644 uttalades det öppet;
isynnerhet under den sistnämnde. Bönderna begärde: »alt,
»innan drottning Kristina anträdde regeringen, räfst
»måtte anställas med da bortsålda eller bo-rtgifna
god-»sen.» Regeringen varnade dem för »sp;, flugor, som
»stifta ondt raeilan stånden.» Men bös,derna vidhöllo
sina påståenden. De föreslogo ati vid nämnde räfst
göra undantag för de af rådsherrarna köpta eller
erhållna godsen; ett försök att genom denna eftergift
vinna rådets bifall. De fordrade ytterligare, ait
kronans återlösningsrätt skulle förlängas på obestämd tid ,
och tills det blefve kronan lägligt. De blefvo
uppkallade i rådet, der Oxensijerna »föreställde, huru de
»med sådana förslag angiipa drottningens höghet och
»kasta riket omkull. Han varnade dem för cstadighet,
»samt för misstroende till sina förmän.» En af
Oxen-stjernas motparii berättar, det rikskanslern härvid så
förifrat sig, att Per Brahe fann för godt erinra honom,
»det bönderna såsom riksstånd ägde dock rättighet att
»på en riksdag fritt utsäga sin mening.» Huru ock
här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
