- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 9. Drottning Kristina. Afd. 1 /
32

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skulle denna begäran vara dig till vanheder, då vore
det också för mig, ja drottningen sjelf en skam
att mottaga en dylik anhållan, hvilket dock kan
hända, och ofta händt. Du vet ju, att enhvar har sitt
anförtrodda uppdrag, och fordrar alt blifva med
höf-lighet anmodad om. det, som på honom beror. Så
måste vi alla bedja, den ene den andre. Du kan väl
icke begära, alt åt dig skall anförtros oinskränkt magi
öfver allt? Om du hade den erfarenhet som jag, så
vore du glad, alt ej behöfva sjelf afgöra, utan blott
hos andra förorda saken; ty om du då rätt
handte-rade den, skulle, i händelse af bifall, hedern falla på
dig; men i händelse af vägran, hatet på en annan. —
Ytterligare vet jag ej, hvad det är för ett nyligen
uppkommet ordasätt, delta caput le g alionis, som nu så
ofta omtalas. Del kan väl så för hederns skull
benämnas, men du sjelf bör icke mycket tala derom.
Du och de andra ombuden vid fredsverket ären
kamrater med lika magi och lika värdighet, fast på
olika platser; och vore bättre, alt hvarandra inbördes
ära, än otidigt tvista om sådan fåfänglighet. Det
misshagar mig, alt du min son ej är mer allvarlig till
sinnes, utan läler dig af sådana små saker
uppröras. Var dock öfvertygad, att jag icke skall lida, det
någon skymf dig tillfogas, och att jag är om din heder
lika så ömtålig som om min egen. Slutligen kan jag
icke gilla att du velat till Osnabrück förut skicka herr
Salvius, som din skaffare, likasom ingen annan
kunde åt dig ställa bänkar och bord i ordning. Jag kan
väl sluta Ull hans tankar, när han ser dig vilja
begagna honom till förbud och hofmästare. Det vore
godt, om enhvar bedömde andras sinnelag efter sill
eget, så beginges ej så många fel här i verlden.
Eiter denna allvarsamma skrifvelse afstannade tvisten
återigen.

För öfrigt synes det, som äfven Salvius å sin
sida gifvit många anledningar till oenigheten, ehuru
ingen närmare kännedom härom hunnit till eiterverlden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/9/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free