- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 9. Drottning Kristina. Afd. 1 /
53

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stora egenskaper och slora förtjenster, hade varit
honungens lärare, förestått räknekammaren och
vigliga beskickningar. Jag sjelf rådde dertill. Herr
Salvius har ock slora förtjenster, som kräfva
uppmärksamhet. Eders majestät gör, som hon vill. Kristina
sade: om min salig far lefvat, så hade Salvius långt
för detta varit riksråd. Oxenstjerna svarade: det vill
jag för Gud betyga hade aldrig skett; och det kunde
jag väl säga herr Salvius i ögonen. Nu befallte
Kristina omröstning. Yngsta rådsherren, Gustaf
Oxen-stjerna, son af förre riksdrotsen, sade: herr Salvius är
ganska skicklig, men ej af riddare eller väpnareklass.
Jag hoppas derföre, att han icke mot lag och
privilegier varder oss påtvingad. Sex rådsherrar, alla
mindre ryktbara män, aniörda af Gyllenhjelm, röstade
för Salvii intagande. Per Brahe samt båda
Oxenstjer-norna, Gabriel Bengtsson och Axel röstade emot;
således sju, för och fjra emot. Kristina sade: efter han
är både skicklig och behöflig, så måslen i hålla till
godo, alt jag ser på dessa egenskaper. Jag hoppas,
alt ingen blifver deröfver misslynt; och att
rikskans-leren, som är en ädelsinnad herre, icke låter detta
sig något bekomma. Dermed var saken afgjord och
Salvius riksråd. Likväl fick han betala den äran drygt
nog. Oaktadt Kristinas ofvan anförda löften om
betalning, var hon dock vid Salvii död skyldig honom 146,000
riksdaler ? och lånte sedermera af enkan ytterligare
50,000, hvilka summor troligen aldrig blefvo betalda.

Missförståndet angående fredsunderhandlingen
fortfor. Kristina kom ej ur den förblindelse, hvari
Fi’an-syska partiet försatt henne, neml. att rikskansleren
motarbetade freden i allmänhet. Då denna var nära
att afslutas, skref hon till Salvius; Nu få vi godt köp
på långa näsor här hemma; och kunna säga:

Victrix causa Diis placuit, sed victa Catoni —
Sat Sapienti *)/

’) Segrarens sak var Olympens behag; den besegrade
Calos — I förslån mig väl?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/9/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free