- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 9. Drottning Kristina. Afd. 1 /
80

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

afyttrande, börjadt af förra styrelser och ined ohejdad
och ökad fart fortsatt af drottningen sjelf. Det andra och
kanske hufvudsakligaste var Kristinas utomordentliga
slöseri och förvända hushållning, så i detta som andra
hänseenden.

De lre ofrälsestånden, de kallade sig sjelfva de
dragande d. v. s. skattdragande stånden, voro af
förut uppräknade skäl ganska iiendtligt sinnade mot
adeln. Detta deras tänkesätt bearbetades och
begagnades af drottningen, och det lyckades henne om igen
alt vända alla klagomålen uteslutande inot nämnde
samhällsklass. Det var mellan henne och ofrälsestanden
likasom en tyst öfverenskonnnelse, att dessa seduare
skulle lemna hennes egen förvaltning och magt
oantastad; lion deremot hjelpa dem att tillintetgöra adelns
växande öfvervälde. Mot detta sistnämnde stand
riktades derföre alla klagomålen. Adeln, hette det, var
ensam orsaken till rikets nöd; ly den hade tillvällal
sig nästan all rikets jord, alla rikets inkomster.
Kronan egde ingenting qvar, mer än ovissa tullar, och
skatter, hvilka dessutom dagligen med krono- och
skat-tejorden förminskades. Enda hjelpen vore, att till
staten återindraga de sålda eller bortskänkta godsen,
och tvinga adeln alt på samma sätt som rikets andra
innevånare deltaga i skattebördorna. Sådant var
allmänna ropet inom ofrälsestanden.

Det tyckes, som biskoparna sökt i början leda
presterskapet till mildare och medlande åtgerder. Men
detta förtök aflopp fruktlöst. Flere af biskoparna samt
större delen af det öfriga presterskapet voro mot adeln
lika förbittrade som de andra stånden. Menige
presterskapet, misstänkande biskoparnas frisinnighet, ville
till och med icke ålnöjas med de vanliga
öfverlägg-ningarna på rikskapitlet, d. v. s. ståndets vanliga
samlingsrum: Redan på tredje dagen, sedan regeringens proposition
blifvit aflemnad, beslöto riksdagspastorerne att, med
uteslutande af biskoparna, hålla serskilda ståndssammanträden.
Vid ett af de första deribland uppsattes till drottningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/9/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free