Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke använder alla möjliga medel alt upptäcka och
vederlägga en sådan förlalare. Drottningen gillade
hans heslut. Det är, tilläde hon, ej försla gången, som
grefve Magnus sökt genom grundlöst sqvaller störta
mina tjenare. Jag ser derföre icke ogerna, om ni
håller efter honom; på del jag sjelf målle hädanefter
blifva befriad ifrån hans onda lynnen och klagovisor.
På dessa ord gick Steinberg till grefve Magnus
och framställde om igen sin anhållan att få veta
sagesmannen. Grefven svarade ganska artigt; han
värderade Steinberg högt; vore öfvertygad om sanningen af
dess ord; och alt berättaren varit en bedragare o. s. v.
Men alla dessa höfligheter oaktadt yrkade Steinberg
lika envist, att grefven skulle nämna denna bedrägliga
berättare; eljest blefve Steinberg tvungen alt tro,
det grefven icke hade någon sagesman , ulan sjelf
uppdiktat alltsammans, endast för alt störla Steinberg.
Grefve Magnus fortfor likväl i sin vägran. Då
återvände Steinberg till Kristina och bad herne tvinga
grefven att komma fram med sanningen. Hon sjelf ansåg
både grefvens och Steinbergs beder fordra denna
förklaring och skickade i sådan afsigt hertig Adolf Johan.
Dock äfven inför detta sändebud vägrade grefve
Magnus; men hälsade deremot och bad, all drottningen
måtte nedtysla hela saken, och Steinberg nöjas med sin
erhållna upprättelse. Man borde ej begära, alt
grefven skulle förråda den, ål hvilken han lofval tysthet.
Men Kristina skickade genast Adolf Johan tillbaka med
den hälsning: all hon ej kunde vägra rällvisa ål
Stein-berg, och att grefvens egen heder fordrade den begärda
redovisningen. Hon befallde honom derföre alt
antingen uppgifva sin sagesman, eller ock för alltid
undvika hennes åsyn. Nu måste De la Gardie deran.
Han bad, att drottningen icke måtte tillfoga
sagesmannen något ondt, och uppgaf derpå Kristofer Karl
Scblip-penbach, då för tiden öiverslemunskänk hos
drottningen. Denne vistades i Stockholm. Kristina kallade
honom genast till Uppsala. Tidigt morgonen efter sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
