Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bönder voro, funnos inom kort ej flera än tjugu. Efter sam ms
herres förslag, på det kronans räntor icke måtle minskas,
fast-stålde Erik en viss skail för hvarje härad, socken och stad, sådan
densamma tillförne utgåtl, utan afkorlning eller afskrifniog, sä
atl ett visst antal hemman, antingen de voro i bruk eller
ödesmål, alltid och årligen skulle utgöra en viss ränta. Der således
förut flera hundrade bönder suto, men geuom ödande farsoter,
krig och bårda beskattningar en mängd hemman blifvit öde ocli
de skatldragandes anlal minskade lill hälften, skulle dessa dock
betala lill kronan en lika skatt, som förut utgått af hela
skatte-laget, oär detsamma var fullbebodl: de lefvande skulle betala för
de döda, de som någol egde för dem, som intet Irade. Bn
ojeran-bel i skatteväsendet hade från ålder uppstått genom det under
lidens lopp uppkommande olika värdet hemmanen emellan (427),
och tilläfventyrs (billigheten fordrar delta antagande) ville Erik
till vågabringa en rättvisare och jemnare fördelning af bördorna
derigenom, alt han Öfverlemnade lill Inbyggarne Sjelfva, alt efler
deras båttre kännedom om hvar och ens större eller mindre
för-iBÖgenbet, förmånligare eller ringballigare hemman, efter naturlig
rått och billighet fördela mellan sig utskylderna till staten. Meo
sättet, hvarpå det ojemna skulle jemnas, gjorde, alt medlel blef
vida förderfligare än det förut varande onda. Allmogen blef
genom dessa nya beskatt ni ngsgrunder i ordets hela bemärkelse elt
rof för fogdarne, så mycket mer, då vid bristande tillgång på
redbart mynt det berodde af deras behag, efter hvilket* pris
de ville mottaga bondens varor och rörliga egendom. Rårtill kora
Snnn, alt Konungen betrodde rikets slotl och län till Danska,
Tyska och andra fremmande höfvidsmän och fogdar, sådana, på
hvilka han trodde sig förnämligast kunna lita. Sverige
öfverhufvud behandlades af honom föga annorlunda ån som ett fremmande
rike, hvarifrån han kunde draga krigshjelp, skatt och gårder.
Kronans räntor utfördes alla till Danmark.
503. De fria odalmännens lott hade sedan den tid, de
ännu i alla förhållaoden voro ”män för sig,” undergått en
sällsam förvandling. I rikets författning och förvaltning lågo,
Oaktadt all förträfflighet i grundsatserna, flera våsendtliga brister. Det
stadgas väl i Magnus Erikssons landslag, att Lagmännen med tolf
förslåndiga och vittra män af hvarje lagsaga skulle sammanträda
lill kooungaval, när de Konung mist hafva. Men detta år åfven
det enda tillfälle, då lagen föreskrifver valda folkombuds af hela
landet sammanträdande för alt afgifva sina röster. Intet lagstadgande
bjuder sammankallandet af likartade riksmöten till inbemtande af
folkets yttrande i andra allmånvigtiga angelägenheter. Magnos
Ladulås hade lill ordnande af de i hans dagar för hand varande,
af liden alstrade förhållandeo stadgat, att då Konungen ville kalla
sitt rike till något samtal, inga andra måtte komma ån de, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
