Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dol ler af Konung Carls halfsyster Brigitla; Ivar Tall åter förmälte
sig med Carls dotter Magdalena; deras bröllop firades vid dei
ofvanmälta mol el i Nyköping. Efter bröllopsfesten framträdde
ItaY tillika med Erik Eriksson Gyllensijerna (hvilken i Carls lid
åfvenledes från Danmark öfvergåll lill Sverige och hade till
husfru också en Carl Kriulssons dotier af namn Christina) inför
rådet och på Konung Carls, deras husfruars faders vägnar
fram-slälde del spörsmål, om han icke efler lag egde rältighet att
njuta och behålla de gods, honom tillhörde. Vi ha sett, att ir
<1458, efter Carls försla landsflykt och Christians antagande till
Konung, hade alla hans arfve-, köpe- och panlegods blifvit honom
frändömda och lagda under kronan. Nu åler (så hade allt
förändrat sig), efter, den af Riksrådet i Gråbrödraklostrel i Nyköping
Thorsdagen den 2 Oktober 1466 utfärdade dom, tillerkändes
Konung Carl, hans barn och arfvingar rättighet all njuta och
behålla allt hans arfve-, köpe- och pantegods, sloll, land och lån,
och hvilken deraf köpt något af Konung Christian (han hade
för-såll en del deraf lill Tbure Thureson Bjelke), skulle detsamma
återbära utån vederlag och om skadeersättning hålla sig lill
Konung Chris! ian. Erkebiskopen hade till 4var Gren, en son af
Magnus Gren, öfverlemnal Stockholms sloll, med vilkor, att han
först skulle hålla honom det lillhanda, dernåst Konuog Christian,
hans gemål och barn. Derigenom steg misstroendet lill
Erkebiskopen ännu mer, många söndrade sig från honom, och man
afsatle honom från föreståndarskapet för riket. Erik Axelsson Totl
valdes af de i Nyköping församlade herrarne lill Riksförståndare.
Till samma värdighet lut åter Erkebiskopen utköra sig eller hellre
bekråflas deri af sina anhängare på elt möte i Telge.
505. Nu stodo Iveune partier mol hvarandra, rustade lill
strid. På Erkebiskopens sida kämpade förnämligast Christer och
David Bengtssöner och Erik Nilsson (allesamman Oxensljernor),
Erik ^Carlsson (Vasa), Trötte Carlsson (af Eka-slägten) och Ivar
Gren. Hufvudmånnen för det andra voro Totlarne samt Nils
och Slen Sinre. , Nils Sture samlade en skara Dalkarlar, ryckte
till Vesterås och vann slottet af Erik Nilsson; genom list kom
Erik Axelsson Tolt i besittning af Stockholms sloll. Men
Erkebiskopens starkaste slöd Erik Carlsson, en man af okufveligt mod,
ehuru slagen vid Gröneborg nära intill Enköping af
Riksföreståndaren Erik Axelsson, resle sig dock åter snart, slog Stararnes
folk öfverallt, först vid Arboga, sedan i Helsingland, och gaf
inom kort Erkebiskopens saker en lycklig vändning. An segrade
det ena partiet, än det andra, hela riket var en blodig
tummelplats för inbördes strider* Erkebiskopen skyndade till Danmark,
och återkom med en Dansk flotta ocb Danska trupper. Han och
hans härhufvidsmän belägrade no Riksföreståndaren i Sjelfva
huf-Widstaden, Då drog Ivar Axelsson till sin broders qndsåtlniag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
