Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Ur den svenska industriens äldre historia. Av d:r Carl Grimberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— UR INDUSTRIENS ÄLDRE HISTORIA —
Finspångs kanongjuteri på 1700-talet.
Efter en gravyr av J. F. Martin.
rike holländaren Louis De Geer. Denne märklige man, som
började sin verksamhet här såsom Gustav Adolfs långivare och
sedan övertog nästan hela vapenleveransen till svenska armén, fick
snart ögonen öppna för att det både för hans egna affärer och för
Sverige skulle vara fördelaktigt, om vårt förträffliga järn i större skala
förädlades inom landets egna gränser. Han började med att av kronan
arrendera Finspångs bruk i Östergötland och utvidga det till en
storartad industrihärd. Här byggdes masugnar, stångjärnshamrar, spik- och
hästskosmedjor; här anlades kanongjuteri och i Norrköping
mässingsbruk m. m.
Hans insatser inom Dannemora bergslag voro även mycket
betydande. Det var ej blott pengar utan också nya arbetsmetoder, som här
behövdes. Och de nya impulserna inom vår järnindustri kommo med
de vallonsmeder, som De Geer förmådde att i hundratal överflytta hit
från sin hembygd i nuvarande Belgien och norra Frankrike.
Vallonernas arbetsmetoder gåvo både mera och bättre järn på
kortare tid än de gamla svenska smältningsmetoderna och sparade dess-
— 18 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
