Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Sveriges naturtillgångar i industriens tjänst. Av professor Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- SVERIGES NATURTILLGÅNGAR —
reglerande sjöbassänger samt en jämförelsevis stor avrinning (40—75
% för de viktigare floderna) innebära emellertid avsevärda fördelar.
Den svenska vattenkraften ställer sig i stort sett dyrare än den,
som låter sig utvinna på vår halvös västsida med dess stora fallhöjder
och väldiga nederbörd samt därtill hela året isfria hamnar. Sverige
har därför svårare att draga till sig vissa industrier av internationell
natur, vilka fordra stora men billiga kraftmängder och som därför
föredraga Norge ej minst under nuvarande tid, då därstädes stora
kraftverk, utbyggda så att säga på spekulation,
stå att erhålla för priser vida understigande
anläggningskostnaderna.
För Norrland har det visat sig, att priset
per utbyggd hästkraft rör sig om 40—50 kr.,
för södra Sverige om ungefär det dubbla.
Inberäknat fallvärde och värdet för
distributionsanläggningar synes genomsnittspriset
för vår vattenkraft röra sig omkring 320 kr.
per hästkraft.
Man har skattat det i vattenkraftverk och
distributionsanläggningar i Sverige kring år
1924 nedlagda kapitalet till i allt 1 000
milj. kr.
Antalet utbyggda turbinhästkrafter ha snabbt ökats under detta
århundrade, vilket framgår av vidstående grafiska framställning.
Den naturtillgång Sverige äger i sina vattenfall kan med stöd av det
ovan sagda påstås ha varit av mycket stor betydelse för vår industri,
ej minst under det kvartsekel, som sist lupit till ända. Vattenkraftens
rena naturvärde har dock på många håll överskattats. Särskilt under
det sista årtiondet ha nämligen så betydande framsteg gjorts
beträffande nyttiggörande av bränsleenergin, att i många fall denna kan
anskaffas till billigare pris än vattenkraft. Även blandad drift kan vara
gynnsam. Problemet ställer sig mycket olika för skilda industrier, ej
minst beroende på deras behov av värmeenergi.
Bränslekraft. Sveriges industrialisering får ett klart uttryck i den
tilltagande stenkolsimporten. Medan i början av 1890-talet denna
utgjorde 90 kg per invånare, hade den 1910 vuxit till 812, sjönk i
samband med vattenkraftens livliga utbyggande 1912 till 765 kg och
uppgick 1924 till 781 kg. Från att i början av 1870-talet ha utgjort ungefär
— 41 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
