Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Några data om nutida svensk industri. Av d:r Einar Huss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- NÅGRA DATA OM NUTIDA SVENSK INDUSTRI —
verkstadsindustrien, sedan textil- och sömnadsindustrien och i fjärde
rummet pappers- och grafiska industrien, o. s. v. Den minsta gruppen
är "kraft-, belysnings- och vattenverk", vilken grupp ju intager en
särställning och för övrigt knappast kan räknas till industri i egentlig
mening.
I detta sammanhang må nämnas, att enligt en inom Industriförbundet
verkställd utredning omkring 28 % av de svenska industriarbetarna
kunna anses sysselsatta med förädling av svenska skogsprodukter,
17 % med brytning och förädling av inhemska malmer, 9 % med
brytning och förädling av svenska jord- och stenarter samt 10 % med
förädling av vårt jordbruks produkter. I allt kunna 64 % av arbetarna
beräknas vara verksamma med framställning och förädling av svenska
råvaror, under det att återstående 36 % arbeta med förädling av
utländska råvaror.
Av landets industriarbetare utgöras nära 20 °/o av kvinnor.
Särskilt användes kvinnlig arbetskraft i stor utsträckning inom
textil-och sömnadsindustrierna, skoindustrien samt vissa livsmedelsindustrier.
De minderårigas antal uppgår till c:a 10 %.
Enligt tabellen utgjorde antalet "tillverkningsställen" c:a 11 200,
och av denna tabells slutsummor framgår, att medeltalet arbetare per
tillverkningsställe vid kvartsekelskiftet utgjorde 34. En mycket stor
del av tillverkningsställena äro emellertid av långt mindre dimensioner.
Då industristatistiken medtager företag med ända ned till 20 000
kronors årligt tillverkningsvärde, kan man exempelvis för en liten
småstad finna såsom industri upptagna stadens vattenlednings- och
elektricitetsverk, tryckeriet för stadens tidning, mejeriet och bryggeriet,
vidare kanske en kvarn med ett par arbetare, en liten snickeriverkstad
och en mindre mekanisk reparationsverkstad. Det ligger i sakens natur,
att dylika småföretag, som stå på gränsen mellan industri och hantverk,
skola förekomma mycket talrikt. Av de år 1923 i industristatistiken
upptagna c,:a 11 000 tillverkningsställena idgjordes c:a 1 900 av
mejerier samt kraft-, belysnings- och vattenverk. Bland de återstående c:a
9 100 tillverkningsställena hade nära hälften eller c:a 4 100 vart och
ett högst 10 arbetare (i genomsnitt mellan 4 och 5) och sysselsatte
tillsammans endast mellan 5 och 6 % av hela industriens arbetarstam.
Då det i praktiken är svårt att hålla dylik småindustri i sär från den
större, torde det vara av intresse att här något beröra inom vilka
tillverkningsgrenar småindustri saknas och var den förekommer.
De industrigrenar, där småindustri alis icke förekommer eller där
— 93 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
