Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Malmbrytning och metallindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- MALMBRYTNING OCH METALLINDUSTRI -
Tappning av siål (österby Bruk).
Ur martinugnen har det smälta stålet tappats i en "skänk", varifrån det här gjutes
till s. k. göt i höga tackjärnsformar (kokiller).
tiva princip uppnå så hög temperatur i en flamugn, att han kunde
smälta stål. Efter honom har metoden fått namnet martinprocessen.
Martinugnen utgöres av en flamugn, som eldas med generatorgas.
Lör uppnående av erforderlig temperatur i ugnen förvärmes i s. k.
regeneratorer såväl generatorgasen som förbränningsluften före
inträdet i ugnen. Martinugnarna infodrades till en början endast med surt
material (sur martinprocess), men snart nog lärde man sig att även
här använda basisk infodring (basisk martinprocess), så att fosforrikare
tackjärn och skrot kunde smältas. Den basiska martinprocessen är
på grund av sin stora anpassningsförmåga för olika driftsförhållanden
numera den kvantitativt mest betydande av
stålframställningsmetoderna i världen. Även hos oss dominerar den i sådant avseende. Den
användes företrädesvis för tillverkning av mjukt stål. Även en del
legerade stål, t. ex. med krom och nickel, tillverkas med fördel i basisk
ugn. Den sura martinprocessen är emellertid den stålframställnings-
12 — 148 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
