Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Malmbrytning och metallindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- MALMBRYTNING OCII METALLINDUSTRI —
kolsfrågan i mellersta Sverige ger, såsom förut nämnts, anledning till
stor oro. De behövliga mängderna träkol hämtas numera i allt större
utsträckning från de i norr befintliga skogarna, men även där gör sig
alltmer konkurrensen om vedmaterialet gällande från
cellulosaindustriens sida.
För den svenska järnhanteringen äro vårt folks naturliga läggning
och fallenheter en faktor av stor betydelse. Sedan urminnes tider ha
järnbruken haft tillgång å dugliga tjänstemän och arbetare med kärlek
till yrket, något som tagit sig uttryck i omsorg och noggrannhet vid
övervakandet och utförandet av varje led i tillverkningen och som
alstrat en genom många generationer fortplantad skicklighet. Den goda
yrkeskunniga arbetarstammen innebär för denna industri ett
betydande värde. Samhörigheten mellan näringen och dess personal har
också medverkat till, att järnbruken icke i större utsträckning, än som
skett, nedlagt driften under de senare årens utomordentligt
ogynnsamma konjunkturer.
Den svenska järnhanteringen är och har alltid varit till övervägande
grad en exportindustri. Exporten omfattar såväl tackjärn som
kvalitetsjärn och kvalitetsstål i mer eller mindre förädlat skick.
Tackjärns-exporten uppgick år 1924 till 90 000 ton med ett värde av 10,5 milj. kr.
Väll- och götmetallen utskeppas dels i form av smältstycken, råskenor,
göt och billets, dels till övervägande grad i mera förädlat skick, såsom
stålgjutgods, valsat och smitt järn och stål i olika profiler,
konstruktionsstål för automobiler m. m., kullagermaterial, verktygsstål av en
mångfald olika slag, valsad och dragen tråd, valsade och dragna rör
m. m. Hela exporten av välljärn och götmetall uppgick 1924 till c:a
165 000 ton med ett värde om 70 milj. kr. En icke obetydlig del av
kvaiitetsstålet förädlas inom landet till färdiga maskiner och
manufakturvaror.
Den framtida avsättningen av vårt järn och stål beror, utom på
kvaliteten, även på tillverkningsprisens konkurrenskraft. I sistnämnda
hänseende är vår järnhanterings ställning bekymmersam, såsom en
följd av billigare arbetslönenivå i med oss konkurrerande länder, vårt
träkolsbränsles dyrhet samt tillverkningarnas fördelning på en mängd
mindre verk, vid vilka ofta mångsyssleri bedrives. Olägenheterna av
sistnämnda omständigheter ha på sista tiden framtvingat förnyade
undersökningar av möjligheterna för visst samarbete verken emellan.
Vad järnimporten beträffar, så utgöres denna huvudsakligen av
tackjärn för gjuteriändamål etc. och skrot (resp. 41 000 och 38 000 ton
ll — 154 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
