Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Malmbrytning och metallindustri - Varvsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— MALMBRYTNING OCH METALLINDUSTRI -
mindre verkstäderna ha sin huvuduppgift på detta område, vars
betydelse t. o. m. ökats, i mån som mekaniseringen fortskridit inom
jordbruket och samhällslivet i övrigt. En särskild plats intaga här
svetsningsföretagen, som kunna betraktas såsom speciella
reparationsindustrier.
Bland de många företag, som syssla med tillverkning av liiss-, lyft- och
transportanordningar av olika slag märkas bl. a. följande: Allmänna Svenska Elektr.
A.-B., Västerås, Luth & Roséns Elektriska A.-B., A.-B. Elevator, A.-B. Nordströms
Linbanor och A.-B. Bröderna Hedlund, dessa fyra företag i Stockholm, A.-B. Malcus
Holmquist, Halmstad, Halmstads Nya Verkstads A.-B., Kockums Mek. Verkstads A.-B.,
Malmö, Landskrona Nya Verkstads A.-B. samt Sandvikens Jernverks A.-B.,
Sandviken (stålbandstransportörer).
Vidare må följande mekaniska verkstäder här omnämnas: A.-B. Alingsås
Verkstäder, Bords Mek. Verkstads A.-B., Brefvens Bruk, Kilsmo, Elgeverken (A.-B.
Linköpings Gjuteri & Mek. Verkstad), Linköping, A.-B. M. Faerden, Stockholm, A.-B.
Luleå Varv & Verkstäder och A.-B. Vulcanverken, Göteborg.
Svetsning utföres av Elektriska Svetsnings A.-B., Göteborg, och Elektriska
Svetsnings A.-B. i Stockholm. Svetsningsapparater tillverkas av A.-B. Wex, Stockholm.
Slutligen må i detta sammanhang påpekas, att järnvägsförvaltningarna, såväl statens
som enskilda, ha större eller mindre reparationsverkstäder på ett flertal platser i
landet. Luossavaara-Kiirunavaara A.-B. bar egen större reparationsverkstad i Kiruna.
VARVSINDUSTRI.
I skeppsbyggeriet inträdde vid början av 1800-talet en ny epok i och
med att järn och stål började användas såsom byggnadsmaterial samt
ångan utnyttjas som drivkraft. Det första större järnfartyget byggdes
1818 i Edinburg. Sedan den av vår vittberömde landsman John Ericsson
uppfunna propellern på 1830-talet börjat ersätta skovelhjulen och sedan
maskiner och pannor blivit driftsäkrare, var också ångfartygens
framgång tryggad. Byggandet av segelfartyg har därefter så småningom
gått tillbaka, samtidigt som ångfartygs- och under senare åren även
motorfartygsproduktionen vuxit i omfattning.
I Sverige tillgodosågs under träfartygens tid praktiskt taget hela
tonnagebehovet genom inhemskt skeppsbyggeri. Den första svenska
ångbåten, kallad "The Witch of Stockholm", byggdes år 1816 i
Stockholm av Samuel Owen, som därmed också förvärvade namnet "den
svenska ångbåtsindustriens fader". Sedan man vid mitten av
1800-talet mera allmänt började övergå till järn- och stålfartyg, kom
emellertid det svenska skeppsbyggeriet att i viss mån sjunka tillbaka, en
avmattningsperiod som — med avbrott för ett tillfälligt uppsving under
- 197 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
