Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Jord- och stenindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- JORD- OCH STENINDUSTRI -
Produktion år Fönsterglas ton i Buteljer 1 000 st.
1900 9 0001) 57 000
1905 9 2001) 60 0002)
1910 8 3001) 61 0002)
1915 11 000 65 000
1920 8 000 48 000
1921 1900 34 000
1922 10 400 22 000
1923 9 800 43 000
1924 8 600 40 000
Den svenska glasindustriens omfattning och utbredning i landet
framgår av översiktskartan å förra sidan. Den egendomliga anhopningen
av en mängd glasbruk i östra delen av Kronobergs län lär hava sin
förklaring helt enkelt däruti, att yrkesskickligheten på Kosta bruk under
tidernas lopp spritt sig till grannsocknarna och där tagits om hand av
nyvaknad företagaranda och initiativlust, vartill även kommer, att
skogarna i trakten lämnat god tillgång på bränsle.
I vidstående tabell lämnas upgifter om
tillverkningens storlek beträffande de mera
ensartade fabrikaten. Såsom synes,
drabbades särskilt fönsterglasbruken mycket
hårt av deflationskrisen 1921. Även de
övriga tillverkningsgrenarna,
hushållsglas-och buteljglasfabrikation, hade då att
kämpa med stora svårigheter, vilka för övrigt
icke ännu blivit helt övervunna.
Den svenska glasindustrien tillgodoser i stort sett landets hela
konsumtion av hushållsglas och buteljer samt större delen av behovet av
fönsterglas. Tack vare de svenska fabrikatens synnerligen höga
kvalitet förekommer därjämte en icke alldeles obetydlig export. År 1924
representerade densamma följande värden: hushålls-, belysnings- och
prydnadsglas 1,1 milj. kr., tekniskt och medicinskt glas 1,4 milj. kr.,
buteljer 0,3 milj. kr. De svenska prydnadsglasen, särskilt de från Orrefors
och Kosta, ha vunnit världsrykte på grund av högtstående konstnärlig
utformning.
Tillverkning av hushålls-, prydnads- och belysningsglas äger rum vid ett 20-tal
bruk, bland vilka främst märkas Kosta glasbruk i Småland, Reijmyre glasbruk i
Östergötland och Eda glasbruk i Värmland, dessa ägda av A.-B. De Svenska
Kristall-glasbruken, Stockholm, samt Orrefors Bruks A.-B., Orrefors, vartill vidare komma
Pukebergs glasbruk, ägt av A.-B. Arvid Böhlmarks Lampfabrik, Stockholm, A.-B.
Johansfors Glasbruk, Emmaboda, och Limmareds bruk, ägt av A.-B. Fredr. Brusewitz,
Limmared, samt Foglaviks glasbruk, ägt av Örnberg & Anderssons A.-B., Göteborg.
Vidare må nämnas A.-B. Hofmantorps Nya Glasbruk, Hovmantorp, A.-B. Rosdala
Glasbruk, Norrhult, Skrufs Nya Glasbruks A.-B., Skruv, A.-B. Åfors Glasbruk,
Emmaboda, Skånska Ättikfabrikens glasbruk, Perstorp, Sölvesborgs Glasbruk samt Hjärtsjö
glasbruk, vilket äges av A.-B. Kristallverken, Eslöv.
Buteljglastillverkning äger rum vid ett 10-tal bruk, av vilka det A.-B.
Surte-Liljedahl, Surte, tillhöriga är det största. Vidare må nämnas Arnäs Bruk,
österäng, Arboga Glasbruk, Hammars Glasbruks A.-B., Askersund, och Sunds
Glasbruks A.-B., Äng. Inom branschen har en koncentration skett i så måtto, att försälj-
— 231 —
’) inkl. spegelglas. 2) inkl. flaskor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
