Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
förhållandena ställa sig. I dess tjänst träda tillgångens olika
faktorer, med växlande betydelse efter omständigheterna.
Därför att ett folks behov alltid måste täckas, om folket ej skall
försvinna, blir den inhemska behovstäckningen mer avgörande för
produktionens riktning, ju mer ett land eller folk är hänvisat till
sina egna resurser. Tvärtemot vad man ofta tror är därför
naturtillgångarnas inverkan mindre, ju starkare landet tvingas att
begränsa sig till egna resurser; ty dessa måste då inriktas på folkets
behov också om tillgångarnas beskaffenhet icke gör dem särskilt
lämpliga därtill.
Svenska folkets efterfrågan eller behov skiljer sig ej i avgörande
punkter från vad som utmärker den västerländska kulturkretsen
i allmänhet. Det kallare klimatet har dock förmodligen allt ifrån
början skapat en skillnad som inneburit större roll för de rent
elementära levnadsbehoven än i sydligare länder. Redan för födan har
detta förmodligen sin giltighet; livsmedelskonsumtionen måste
antagligen vara större som helhet och kanske särskilt större i fråga
om animaliska livsmedel än fallet är vid varmare klimat. Ännu
mer påtaglig är skillnaden dels för beklädnad, dels för bostäder,
och på det sistnämnda området har skillnaden kanske hållit sig
starkast. Under tider då Sverige som helhet i allt väsentligt var en
autarki, var hänvisat till egna resurser, och så länge detta fastän i
svagare grad även var fallet med dess särskilda delar, fingo sådana
drag i svensk efterfrågan en viss betydelse för produktionens
inriktning.
Alldeles oavsett olikheter i naturförhållanden har jordbruket i
historisk tid nästan över allt varit huvudnäringen, så visst som
livsmedelsbehovet alltid är det primära och spelar större roll, ju mindre
de totala försörjningsmöjligheterna äro. Fastän Sverige icke är ett
land som av naturen i särskild grad har utrustats för
livsmedelsproduktion, återfinnes denna företeelse, som allmänt bekant, i hög
grad hos oss. Enligt Hans Forssells beräkningar skulle endast
sammanlagt ungefär 9 % av hela landets befolkning i senare hälften
av 1500-talet ha bestått av invånare i städerna och utövare av
bergshantering, medan de övriga 91 % skulle ha varit lantbefolkning;
det rådde sålunda en ytterligt starkt utpräglad agrarisk karaktär
hos landet. Visserligen ägnade sig lantbefolkningen ej enbart åt
jordbruk utan delvis också åt uppgifter som för närvarande tillhöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
