Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
utrymme åt framställning av andra produkter än spannmål, delvis
ladugårdsprodukter men delvis också hemslöjd av en mängd olika
slag, byggd på såväl textila råvaror som metaller och trä. Men
något nämnvärt antal hushåll som ägnade hela eller ens den
huvudsakliga delen av sin tid åt annat än jordbrukets olika grenar kan man
icke räkna med under tider då Sverige var självförsörjande.
Industrien i ordets vanliga mening uppkom först i samband med
att bytet tog större omfattning och även till någon del blev
internationellt. Detta innebar samtidigt att landets utrustning med olika
tillgångar i högre grad kunde sätta sin prägel på folkets
sysselsättningar. Svenska folket kunde nämligen först därigenom draga
fördel av vad det ägde i relativt riklig mängd och sattes i och med
detsamma i tillfälle att åtnjuta sådant som icke kunde
åstadkommas med egna resurser. Vad det därvid närmast gällde var efter allt
att döma de egentliga naturtillgångarna. »Människotillgångarna)),
d. v. s. folkets specifika, medfödda eller förvärvade egenskaper äro
svårare att urskilja och framträdde förmodligen jämförelsevis
långsamt under historiens gång.
Men i och för sig oförändrade naturtillgångar ha mycket olika
ekonomiska verkningar under olika tider. Framför allt beror detta
på att teknikens ställning gör föremålens egenskaper användbara
på mycket olika sätt. Exempelvis var det i Sverige under äldre tider
endast jämförelsevis svaga vattenkrafttillgångar som kunde
bemästras, och följden blev att anläggningar som krävde vattenkraft
måste förläggas utefter obetydliga vattendrag med liten fallhöjd,
medan de vattenrika och starkt forsande strömdragen helt och
hållet måste lämnas å sido. Ett ännu mer slående exempel är kanske
de svenska järnmalmstillgångarnas öden genom tiderna. Den
högprocentiga fosforrika malmen i Grängesberg var i äldre tider icke
blott ingen nyttig tillgång utan rent av en fara, därför att den
förledde bergsmännen till framställning av »kallbräckt)), d. v. s.
fosforhaltigt järn; för att skydda dem mot ett sådant resultat rådde
det under långa tider direkt förbud mot brytning i det största
mellansvenska malmfältet. Föga kunde någon då ana att Sveriges i
världen enastående tillgång på högprocentig malm med hög
fosforhalt skulle bli en rikedomskälla av första ordningen. Detta krävde
nämligen uppfinningen av den basiska eller tomasprocessen, vid
vilken större delen av fosforn blev bunden i en kalkhaltig slagg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
