Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
metallerna mycket högre, mot århundradets slut sammanlagt till
52 %, och tendensen kulminerade under det följande århundradet
samt i början av 1700-talet. Det var icke alis ovanligt att järn och
koppar tillsammans företrädde mellan 80 och 90 % av
totalexporten, och efter 1640 sjönk deras sammanlagda andel icke något känt
år under tre fjärdedelar. Det är alltså uppenbart att ingenting
annat kunde ha spelat någon väsentlig roll som exportvara vid
deras sida.
Inom de två metallernas område var det alltid stångjärnet i fråga
om järn och råkoppar eller garkoppar på kopparens område som
dominerade; men det förekom dock vissa mer bearbetade
metallprodukter av väsentlig vikt.
Viktigast voro därvid vapen- och ammunitionsindustriens
produkter, i synnerhet kanoner. Eftersom kriget under 1600-talet utan
överdrift kan betecknas som en av svenska folkets
huvudsysselsättningar, och eftersom vidare de svenska metallerna, både järn
och koppar, utgjorde krigsmaterielindustriens förnämsta råvaror,
är det endast naturligt att produktion för militära ändamål skall
ha spelat en stor roll. Det förefaller också sannolikt att detta
förhållande fick en viss betydelse för Sveriges industrialisering, ty
stordriften har över huvud taget stimulerats genom de militära
behoven, på grund av den betydelse som ett stort antal sins emellan
likformiga enheter har för militära ändamål. Vapenindustrien går
också i Sverige tillbaka till 1500-talets tidigare del och nådde sedan
en ganska hög grad av fulländning. När Louis De Geer under
Gustav Adolfs regering kom till Sverige, gav han nämligen — trots
en vanligen mycket kritisk inställning till svenska arbetares
duglighet — sitt oreserverade erkännande åt de svenska vapensmederna.
Själv drev han också upp en stor kanontillverkning, som rent av
utgjorde något av ryggraden i den industriella byggnad han
uppförde; riksmarsken Jakob de la Gardie sade en gång om honom
i rådet: »Stycken (d. v. s. kanoner) hava gjort honom mycket rik.»
Genom samarbete mellan kronan och enskilda anlades också en rad
s. k. vapenfaktorier under 1600-talet, och som resultat av denna
verksamhet kvarstår ännu i dag Husqvarna Vapenfabrik,
härstammande från 1689. Därmed sammanhängde också en av Sveriges
ryktbaraste industrier, nämligen den i »Karl Gustavs stad))
grun-22 dade Eskilstunaindustrien. Dess egentliga upphovsman var livlän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
