Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
buden framhölls emellertid ständigt också hur outrotligt
landsköpet var, och även om det främst gällde livsmedel, sådana som
spannmål, smör och fisk, så omfattade det också i stor utsträckning
förädlingsvaror. Främst var det därvid fråga om textilvaror av alla
slag, både vävnader, band och annat; men därtill sällade sig i stor
utsträckning också järn-, trä- och läderhanteringens produkter,
sådana som spik, lås, dörrhandtag, beslag för olika ändamål, liksom
korgar och lådor, kärror och vagnar o. s. v. Ryktbarast har denna
produktion blivit i två områden, det ena de »sju häradena» i
Älvsborgs län — Mark, Kind, Redväg, Ås, Bollebygd, Veden och
Gäsene — med tyngdpunkt på yllevävnader men också med en
överraskande utbredd produktion av järnvaror, det andra Hälsingland
och Ångermanland, för linnevaror. Men det fanns vid sidan av dem
knappast något svenskt landskap där icke hemslöjd av det ena eller
andra slaget idkades, vanligtvis också till avsalu. Varorna
kringfördes av de ryktbara eller beryktade gårdfarihandlarna, bland vilka
»västgötaknallarna» voro viktigare än några andra, ända därhän
att de fingo laglig rätt till sin yrkesutövning, som eljest var de
maktägande en nagel i ögat.
Det är en ännu i huvudsak outredd fråga, i vad mån den
egentliga industrien i Sverige till någon större del hade sin rot i
näringsslöjden. På ett område är detta dock givet, nämligen i fråga om
Älvsborgs läns numera blomstrande textilindustri. Jonas Alströmer
valde Alingsås till platsen för sitt manufakturverk, förmodligen
därför att det var hans födelsestad men säkerligen också till stor
del på grund av den textila hemslöjdens stora utbredning i länet,
också om dess tyngdpunkt låg något längre söderut. Såsom förut
sagts blev det emellertid ingen framtid för Alströmers skapelse.
Borås, som däremot låg i själva hjärtat av Sjuhärads-bygden, hade i
själva verket anlagts av Gustav Adolf för att den omgivande
landsbygdens handlande, spinnare, vävare och smeder skulle flytta till
en stad, där de enligt de näringspolitiska principerna hade sin enda
berättigade tillvaro. Åtgärden blev emellertid så gott som utan
resultat, staden förde under minst två och ett halvt århundraden en
mycket tynande tillvaro. Ett påtagligt samband mellan hemslöjden
och fabriksindustrien uppstod först när Rydboholms fabriker år
1834 grundades av Sven Erikson i förening med två andra personer,
den ene en Göteborgs-köpman; det var på grundval av de sju hä- 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
