Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
serna uppdrogos mellan kronans och enskildas skogsdomäner.
Till-lämpningen av avvittringen medförde att väldiga skogsdomäner
överlätos på de norrländska hemmansägarna, som icke hade
väsentligt annan användning för dem än såsom betesmarker samt för jakt
och fiske. När sågverksindustriens möjligheter då ytterst hastigt
växte, var det i början en lätt sak för skogsspekulanter att bli
herrar över de stora domänerna, ty dessa hade i böndernas ögon
knappast något pekuniärt värde alis och värderades i alla händelser icke
av sina ägare tillnärmelsevis lika högt som fallet var inom den nya
sågverksindustrien. Överlåtelsen skedde till en början genom
långvariga, vanligen 50-åriga avverkningskontrakt, vilket naturligtvis
icke uppmuntrade till uthålligt skogsbruk. Småningom ersattes
emellertid skogsspekulanterna med kapitalstarka aktiebolag, och i
samband därmed ersattes också avverkningskontrakten med
försäljningar; båda förändringarna tillsammans bidrogo att sörja för
en på framtiden inriktad skogsvård. Faran för att det självägande
bondeståndet i Norrland skulle försvinna minskades emellertid ej
därigenom och ansågs på många håll stor; betänkligheterna ledde
slutligen till den s. k. Norrlandslagen av 1906, varigenom
ytterligare jordförvärv för bolagen i huvudsak förbjödos, men
utvecklingen var då redan även därförutan till större delen avslutad.
Man har ofta senare förebrått staten att den avhände sig de
stora norrländska skogsdomänerna. Det är icke heller något tvivel
om att de för en obetydlighet åtkomliga avverkningsrättigheterna
starkt medverkade till skogsskövling, liksom till kortsynt och
ödeläggande spekulation under sågverksindustriens tidigare skede,
framför allt 1850- och 1870-talen. Uppgiften var emellertid både
ny och svårlöst. Att sågverksindustrien skulle ha kunnat byggas upp
på skogar i statens hand förefaller avgjort osannolikt, så viktig som
äganderätten till skogarna har visat sig vara för de träförädlande
industrierna. Hade utvecklingen kunnat förutses, skulle
olägenheterna till stor del ha undvikits genom att staten dröjt med
avvittringen, tills skogarnas slutliga värde hade fixerats, och då, men
först då, sålt dem till trävaruindustrien. Men icke nog med att en
sådan förmåga att genomskåda framtiden nästan aldrig
förekommer; en ännu större svårighet hade legat i att först en på skogar
i egen hand byggd industriell expansion var själva förutsättningen
48 för att skogarna någonsin skulle få hela sitt nya värde. Sågverksin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
