Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - II. Nuvarande karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
Översikt av den svenska industrien år 1930.
Malmgruvor ..............................108 i°959 2,4 102,7 4,7
Metall- och maskinindustri............................2693 133186 29,3 673,2 31,0
Därav:
Järn- o. metallverk samt manufakturering av järn
o. a. metaller ................................................962 49 360 10,9 196,6 9,1
Maskin-, varvs-, elektrisk o. a. verkstadsindustri 1 731 83 826 18,4 476,6 21,9
Stenkolsbrytning ............................................6 1 821 0,4 4,2 0,2
Torvindustri ....................................................133 2816 0,6 3,3 0,1
Sten- och annan mineralindustri ................766 22 708 5,0 79,2 3,7
Lervaruindustri................................................278 11 152 2,4 38,3 1,8
Glasindustri ....................................................102 6 153 1,3 17,7 0,8
Träindustri........................................................2682 61640 13,6 190,5 8,8
Därav:
Sågverksindustri................................................1379 40 938 9,0 117,6 5,4
Annan träindustri ............................................1 303 20 702 4,6 72,9 3,4
Pappersmasse- och pappersindustri............186 36952 8,1 223,5 10,3
Tryckeri- och annan
pappersförädlingsindustri ......................................................905 19650 4,3 131,7 6,1
Textil- och sömnadsindustri ........................742 61 178 13,5 220,1 10,1
Läder-, skinn- och hårindustri....................473 16219 3<6 64,4 3,0
Kautschukindustri ........................................46 4405 1,0 17,6 0,8
Livsmedelsindustri ........................................4 307 43713 9,6 292,4 13,5
Kemisk industri ............................................420 16840 3,7 111,0 5,1
Elektricitets- och vattenledningsverk1.... 763 5324 1,2 — —
Summa 14610 i 454716 100,0 2169,8 | 100,0
1 Förädlingsvärde = salutillverkningsvärde minus värdet av vid tillverkningen
använda råvaror, bränsle, kraft, smörjmedel och andra förbrukningsartiklar.
* Vattenkraftverken beröras i det följande under avd. Energikällor och
kraftproduktion. Eljest behandlas ej elektricitetsverken och ej heller vattenledningsverken
särskilt i denna bok. Gasverken ingå under gruppen Kemisk industri.
värdet. De två huvudgrupperna sammanlagt omfatta alltså omkr.
60 % både efter arbetarantal och efter förädlingsvärde. Med
hänsyn till arbetarantalet representera de i viss mån sammanhörande
kol- och torv- samt mineral-, lervaru- och glasindustrierna 9,7,
textil- och sömnadsindustrien 13,5 samt livsmedelsindustrien 9,6 %.
De i tabellen angivna procenttalen för å ena sidan arbetarantalet,
å andra sidan förädlingsvärdet meddela vid jämförelse med
varandra en ganska upplysande inblick i de olika industribranschernas
karaktär i avseende på arbetskraftens och kapitalets andel i
produktionsresultatet. Som speciellt arbetskrävande framstå dels sten- och
mineral- samt närstående industrier, dels sågverks- och
textilindustrierna; bland de företrädesvis kapitalkrävande märkas
malmgruvorna, pappersmasse- och pappersindustrierna samt
livsmedelsindu-88 strien och den kemiska industrien.
Antal
arbetsställen Arbetarantal [-Förädlingsvärde-] {+Förädlings- värde+} 1
Abs. tal 0/ /o Abs. tal milj. kr. %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
