Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Sten- och annan mineralindustri - Cementindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CEMENTINDUSTRIEN
A.-B KARTOGRAFISKA INSTITUTET
£-Z^T–-
■lllllll
1B95 1900 05 10 15 20 25 1930
Ort med:
År 1933
Antal fabriker.................................10
Antal arbetare..........................1000
(0,25% av landets industriarb.)
Salutillverkningsvärde,
milj. kr...................................11,8
1 arb ] sysselsatta
• 50-99 - ’
• 100-199 •• r lnom
• 200-399 » b^nschen
Antal arbetare
Produktion i ton
1000-tal
ton
-1800
förra males råvaran i vått tillstånd till ett siam. Den torra
metoden förutsätter för högsta kvalitet jämnare råmaterialier än den
våta. Bränningen sker antingen i roterugnar eller i schaktugnar.
Vid 1933 års utgång arbetade sju fabriker enligt våta systemet
med roterugnar samt tvenne enligt torra systemet med
schaktugnar. Såsom bränsle användes i roterugnar kolpulver och i
schaktugnar koksgrus eller antracitstybb. För 1933 års tillverkning av
cement i Sverige, c:a 2 500 000 fat, en förhållandevis låg
produktion, kan antagas hava förbrukats c:a 120000 ton stenkol och
koks m. m. samt c:a 43 milj. kWh elektrisk energi. Antalet
sysselsatta arbetare vid samma tidpunkt uppges i statistiken till c:a 1 000
man. Tillverkningsvärdet ab fabrik angives till 11,8 milj. kr. 251
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
