Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Tryckeri- och annan pappersförädlingsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRYCKERI- OCH ANNAN PAPPERSFÖRÄDLINGSINDUSTRI
Den moderna tidningstekniken möjliggjordes genom
amerikanaren Bullocks år 1860 byggda rotationspress. En sådan maskin matas
med papper från rullar. Tryckningen sker mellan ett par roterande
cylindrar, varav den ena uppbär s. k. stereotypplåtar, som äro en
avgjutning av tryckformen. Med två cylinderpar tryckes
pappersbanans båda sidor i en arbetsgång. En nutida rotationspress för
tidningstryck giver inemot 20 000 avtryck per timme; produktionen
flerdubblas i mångcylindriga pressar, som rymma flera stereotyper
av varje tidningssida. På så sätt tryckas de största svenska
tidningsupplagorna om över 100 000 exemplar inom ett par timmar.
Fals-ning och skärning ske automatiskt i pressen. Vissa
rotationsmaskiner utföra flerfärgstryck i en arbetsgång.
Konsten att skära de stålstämplar, som vid inprägling i
kopparstycken giva matriser för typgjutning, nådde på 1700-talet en hög
grad av förfining, men först omkring 1850 började
handgjutnings-instrumenten avlösas av gjutmaskiner, vilka numera producera
färdiga typer fullt automatiskt. För typernas dimensioner gäller i
nästan alla svenska tryckerier samma måttsystem (enhet: 1 »punkt»
= 0,376 mm), som genomförts på hela den europeiska kontinenten.
Gjutning av typer eller »stil» är sedan flera hundra år tillbaka en
självständig näringsgren, som länge utövats även i Sverige.
Sättningstekniken förblev, trots många mekaniseringsförsök, så
gott som oförändrad ända till 1880-talet, då tysken
Mergentha-ler i Amerika konstruerade sättmaskinen »Linotype», som kom till
Sverige 1898. Denna maskin är, liksom sina olika efterföljare, även
en gjutmaskin. Vid anslag på en skrivmaskinsliknande klaviatur
samlas bokstavsmatriser och bilda en gjutform, varur en
sammanhängande typrad framkommer. En annan lika genialisk idé
till-lämpas i »Monotype»-maskinerna, som gjuta lösa typer enligt
impulser från en pappersremsa, vari hål stansats med en särskild
skrivmaskin. Med sättmaskiner utföres nu nästan ali textsats i böcker,
tidningar och tidskrifter; begagnad sats nedsmältes. Handsats med
vanliga typer är dock alltjämt oumbärlig för många detalj- och
småarbeten.
De träsnitt, varmed boktrycksarbeten förr illustrerades, äro nu
ersatta med fotokemigrafiskt framställda klichéer av zink-,
koppar-eller mässingsplåt. Fotografiska negativ kopieras på metallen, som
332 sedan får önskad relief genom etsning. Revolutionerande blev Mei-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
