Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Kemisk industri - Oorganisk kemisk industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEMISK INDUSTRI
trikalciumfosfat, samt svavelkis. Sistnämnda råvara tjänar till
framställning av svavelsyra, som är en nödvändig mellanprodukt vid
superfosfattillverkning. För tillverkning av 200 000 ton
superfosfat åtgå c:a 110 000 ton råfosfat samt en svavelsyrekvantitet
svarande mot c:a 60 000 ton svavelkis.
Vid tillverkning av superfosfat behandlas det finmalda råfosfatet
med svavelsyra av viss styrka. Den i råfosfatet befintliga, olösliga
och för växterna otillgängliga fosforsyran överföres därvid
huvudsakligen i vattenlöslig och för växterna assimilerbar form. Både
sva-velsyre- och superfosfatfabrikationen äro till synes relativt enkla
och väl utforskade processer men innehålla för teknikern och
forskaren en mångfald intressanta och svårlösta problem. Svenska
teknici hava i många avseenden gått i spetsen för utvecklingen.
Thomasfosfat, en biprodukt vid framställningen av stål
ur fosforrikt tackjärn, tillverkas i Sverige endast av Stora
Kopparbergs Bergslags AB. och i tämligen liten omfattning.
Thomasfos-fatets fosforsyra är, till skillnad från superfosfatets, ej vattenlöslig
men är ändock relativt lätt tillgänglig för växterna, speciellt på
mossjord och andra surare jordar. I Sverige användes även
benmjöl i mindre utsträckning som fosforsyregödselmedel. (Se
limindustri sid. 463.)
Kvävegödselmedlen äro numera av ännu större
betydelse för jordbruket än fosforsyregödselmedlen. Förr var man
uteslutande hänvisad till naturlig chilesalpeter (natronsalpeter)
och de kvantiteter ammoniumsulfat, vilka erhållas som biprodukt
vid gas- och koksverken. Allvarliga farhågor förefunnos på sin tid
att en betydande brist på kvävegödselmedel skulle uppstå, och så
hade säkerligen blivit fallet, om ej luftkväveindustrien
framkommit. I vårt land tillverkas på syntetisk väg kalkkväve vid Alby samt
ammoniumsulfat och Ljungasalpeter m. m. vid Ljungaverk. Båda
dessa elektrokemiska anläggningar ägas av Stockholms
Superfosfat Fabriks AB., som även anlade den första
super-fosfatfabriken i vårt land.
Kalkkväve framställes genom upphettning av kalciumkarbid
(se sid. 445) i kvävgas. Ammoniumsulfat erhållas genom
neutralisation av ammoniak (se sid. 445) med svavelsyra.
Neutraliseras åter ammoniak med sin egen oxidationsprodukt, salpetersyra,
450 erhålles ett utomordentligt kväverikt ämne, ammoniumnitrat, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
